Johanna Nimvall

Har tagit upp mitt Sims-spelande igen. Eller spelande är wäl fel ord, byggande skulle jag wäl wilja säga. Jag skapar min familj och bygger huset, thats it. Först gången jag spelade Sims war för ca 8 år sedan. Då skapade jag min egen familj, mig själw och min syster som barn och sen mina föräldrar. Försökte äwen att bygga wårat barndomshus hus i Swärtinge. Det war ganska swårt eftersom underwåningen i wårat hus låg halwt under jorden, men i det stora hela så blew det ganska okej. Men för att göra huset lite mer exklusiwt så byggde jag en pool på wåran gård, det hade wi inte när jag war liten, men det piffade liksom upp det hela lite mer.
Sen war det dags att börja ´leka´med mina karaktärer. När det sen war dags att leka med mig, personen som skulle föreställa mig som barn, så beslutade jag mig för att jag skulle simma lite i poolen. Det slutar med att jag drunknar för tydligen hade inte min karaktär några skills när det kom till simning. Så liemannen dyker upp på skärmen med sin stora lie. Sen blew jag begrawd  i trädgården med en stor grawsten där det stod Johanna Nimwall R.I.P. Jag wet att det bara är ett spel, men ändå. Jag blew helt knäckt.

Så nu har jag börjat med s.k terapi efter denna traumatiska händelse. Jag bygger lite i taget, men jag kommer ALDRIG mer leka med sims-gubbarna. Jag wäljer att endast bygga.




Liemannen i Sims