Who let the ugly dogs out?

Den här månaden får inte jag någon lön, utan det jag jobbar i augusti kommer ju inte utbetalas förens den 25 sept. Så jag har zero krona på mitt konto. Mikael hade råkat ta med sig våra lösa kontanter till jobbet så jag fick gå till macken och köpa cigg för småpengar. Hade alltså med mig 30 st 1-kronor och 2 st 5-kronor. Tog inte alls lång tid att stoppa ner alla dom mynten i deras cash-guard! Kändes VERKLIGEN som jag hade kraschat spargrisen..
Jag försökte dämpa pinsamheten genom att låtsas att jag hade någon sorts småmynts-fetish, och vägrade att handla med varken sedlar eller kort. Vadå amish!

På vägen till macken såg jag en kvinna med en helt otroligt ful hund. Jag förstår ju det här med att smaken är olika, men ser dom inte att hunden är ful? Känner ni inte igen er med att små-le när någon går förbi med en jätte söt hund? Man ler både mot hunden och ägaren, sen säger man typ "Nämen oj, oj, oj, sicken liten söt voffsing", gärna på bebisspråk. Men när jag ser en ful hund, så kan jag verkligen inte le. Inte ens om ägaren ler mot mig, kan jag le tillbaka. När det gäller barn så ler man oftast oavsett hur ungen ser ut, för föräldrarna kan ju oftast inte rå för om ungen skulle vara ful eller se konstig ut. Men en hund, den har man ju faktiskt valt själv!

Exempel på fina raser, som jag skulle le mot:

     


Fula hundraser!

     

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0