Johanna Nimvall

Nu har jag äntligen gjort min koloskopi.
Förberedelserna inför undersökningen va jobbigare än själva koloskopin faktiskt.
Har nog aldrig (ursäkta infon) bajsat så mycket i hela mitt liv! Laxering är inget som hamnar på min tio-i-topp-lista. Fastade även i över ett dygn och jag levde på vatten och fruktsoppa. Kommer nog aldrig mer dricka fruktsoppa...

Mikael va övertygad om att jag skulle bajsa på mig i sömnen och berättade imorse att han faktiskt hade lyft på täcket under natten för att checka läget. Lika bra att förtydliga; självklart gjorde jag inte ner mig!

Väl på sjukhuset fick jag ta på mig jätte tjusiga lårhöga strumpor, ljusblå kaftan och knickers i papp med öppning baktill. Otroligt glamourös outfit!

Fick sen kanyl i armen och jag sa flertalet gånger att jag ville ha så mycket droger som möjligt, helst lite för mycket så jag skulle bli medvetslös. Jag var otroligt nervös och andades som en kol-sjuk patient utan syrgas. "Andas med magen, lugnt och stillsamt" sa dom.

Förväntade mig en farbror vid namn Bengt (som hade skrivit ut receptet), men in kommer en afrikan vid namn Norbert. Vet inte varför jag blev så förvånad, men det blev jag. Han var iallafall helt underbar!

100 cm slang skulle in och det va faktiskt inga problem. Det gjorde dock ont när slangen passerade svängarna i tarmen men helt klart en smärta man pallar! (Skriver om denna undersökning främst för att lugna andra människor som kanske hittar detta inlägg via Google). Nästan alla har sagt att det gör ont när dom pumpar in luft men jag for inte illa av det. Det kändes mest som att det bubblade och vibrerade i tarmen. Jag var helt vid medvetandet under undersökningen och följde kameran på skärmen bredvid och fann det hela riktigt intressant! Norbert sa att jag hade en exemplarisk tarm, så med andra ord har jag en fin insida. (Det va väl fint sagt av mig?) Fick även se när dom knipsade av prover från tarmen. Det ryckte till lite i magen och man såg hur det började blöda, men det gjorde heller inte ont.

Det jag fann lite obekvämt va att det va 7 (SJU) pers inne i rummet. Efter halva tiden dyker en till farbror upp i rummet och säger "Morsning!". Man ba "Hej, här ligger jag med en slang i stjärten, kom lite närmare så du kan se skärmen också..."

Overall, denna undersökning gick strålande och jag skulle inte ha några problem om jag skulle behöva göra det igen! Fick dessutom klent med smärtlindring och lugnande och trots det gick det smidigt och bra.

Mådde dock dåligt efteråt av lugnandet. Egentligen ska man ligga kvar en stund innan man går hem men jag var så jäkla hungrig så det var inte aktuellt för mig. Gick i slowmotion och stilen jag förmedlade var lite av ett fyllo. Benen ville inte riktigt hänga med.

Inte en fis har jag lyckats få fram sen undersökningen och det skrev ju alla på Google att man fiser ju nåt kopiöst efteråt pga all luft som pumpats in.

Man ska inte lita på Google. Jag har lärt mig det nu. Sen är det ju såklart väldigt individuellt hur man upplever en sådan här undersökning.

Nu är det iallafall gjort. Nu ska jag bara vänta på provsvaren. Diagnosen kommer antagligen bli IBS, vilket dom i flera år har sagt att jag har. Men då har man iallafall uteslutit allt annat.

Hoppas någon därute hittar detta inlägg och blir lite lugnare :-)