Johanna Nimvall

Har konstruerat mitt egna örhänge, supersnyggt tycker jag!
Det är Mikaels gamla ID-bricka med hans f.d efternamn.

Bättre sent än aldrig, men här kommer lite stämningsfulla bilder från när Clara hade sin 25-årsfest!

Jag tror min man börjar tröttna på att jag inte har körkort. Det är alltid han som får åka iväg och handla, och nu får han t.o.m åka ensam när han ska handla eftersom jag måste stanna hemma med hunden. Men vadå? Det brukar ju nästan alltid vara kvinnorna som står för storhandling av mat, då kan det ju vara skönt att vi bryter lite på den traditionen.
(Mikael lade till texten högst upp...)



Som ni ser så är toapapper och hushållspapper numero uno på våran inköpslista nu förtiden. Men så är det ju när ens hund inte riktigt är rumsren, eller man inte kan veta iförväg om han ska få racer-diarre och klutta inomhus.

Trevlig helg, imorn har jag klädbytarfest, återkommer med hiss eller diss.

Jag börjar bli lite smått knäpp i huvudet av att leta jobb. Har suttit och kollat igenom jobbannonser i över 2 timmar nu. För det första så kräver nästan alla jobb antingen utbildning eller minst si och så många års yrkeserfarenhet. Om alla jobb kräver yrkeserfarenhet kan man ju för fan aldrig få någon erfarenhet!
Sen har vi alla jobb via Academic works, proffice, Poolia m.fl, men där måste man ha minst 1 års studier kvar för att få jobba där.
Nu har jag alltså blivit så desperat att jag går in och läser på en del jobb som jag inte ens har kompetens till att söka och så tänker jag "Jaha, det var visst i Boxholm, lite långt bort kanske, aja, det var ju synd". Ja, för jag hade ju annars fått jobbet som jurist lätt som en plätt om det hade varit i Norrköping dom sökte.
Sen har vi ju dom här jobbet som i stort sett vem som helst kan få, men som ingen vill ha... TELEFON-FÖRSÄLJARE! Fan, jag blir så jävla sne rent ut sagt på att det är typ dom enda jobben som ligger ute. Jag har redan testat på den där branchen och jag gör det aldrig mer igen.
Möjligtvis att man ringer runt och försöker dra in pengar för välgörenhet eller nåt liknande men absolut inte för att kränga iväg Rosenrot eller Omega-3.


Varför är jag inte utbildad rättsvårdsexpert?
Varför har jag ingen akademisk utbildning med inriktning på förorenade områden? Eller Leg. biomedicinsk analytiker? Eller skjutstativstruckförare?
Inte ens rivningsjobben kan jag söka, för man måste tydligen ha rivit minst 13 höghus och typ 9 villaområden för att man ska ha NÅGON SÅ NÄR erfarenhet av att riva.
Jag har spelat rugby och jag anser att det är LITE rivningserfarenhet (inte alls) men jag har ju övat upp den här inre aggressionen som man behöver i rugby och den kommer säkert till väl användning när man ska riva. Man river säkert jätte bra om man är förbannad.

Skjut mig.

Till och med bajslukt
Hero bajsade inne i sovrummet i natt med.

Tidigt imorse:
- Mikael, Hero har bajsat inne
- Mm.. jag känner det. Är det okej att jag torkar upp det om en halvtimme när klockan ändå ringer?
- Mm..
- Va mysigt vi har det (vi kramades)
- Ah, fast det hade varit mysigare om det inte luktade så mycket bajs.
30 minuter senare när klockan ringer
- Är det okej om jag snoozar en stund?
- Okej..
- Det är för mysigt för att gå upp ur sängen
Efter snoozningen
- Näe Mikael, nu måste du gå upp, för nu luktar det för mycket skit här inne.
- Okej..

Fy vilken äcklig natt! Vaknade av att det tårades i ögonen och sved i näsan. Vad var det för frän lukt?? Jo, hundbajs av lös modell. Hero hade tydligen blivit kass under natten och skitit inne i sovrummet två gånger. Förstå vilken hemsk lukt det är när sovrumsdörren dessutom har varit stängd.
Jag fixade inte att städa bort hundbajshögarna så min snälla man offrade sig. Han muttrade nåt om "valp med känslig mage, great..." jag satt på sängkanten och lekte hejarklack genom att berömma Mikael för sin starka insats. En timme senare hör jag nåt som fiser i rummet, då var det Hero som bajsar ytterligare 1 gång inne i sovrummet. Så det var bara att väcka Mikael igen...
Så idag är man skapligt trött.

På lördag ska jag ha min kläd-bytar-fest, ska bli kul! Är dock inte så sugen på alkohol efter i lördags. Igår var jag oförskämt bakfull. Från det att jag vaknade till jag gick och lade mig. Festen i lördags var dock väldigt rolig. Det var rollspel nästan hela kvällen med temat "Mord på slottet". Mitt namn var Ingrid Örnfot Gyllenstierna och jag var klädd som golfare. Bilder kommer upp senare. Tyvärr så har jag inte en enda bild på mig själv.

På tal om nåt helt annat så mår jag lite psykiskt dåligt över den här kubmanet-hysterin. Jag brukar inte bry mig men den här gången gör jag det. Tycker det känns JÄVLIGT jobbigt att man dör inom 10 minuter om du blir duktigt bränd. Vad gör man? "Jaha, då blev jag bränd, 9 minuter och 45 sek kvar att leva". Så jag ska ha med mig vinäger varendaste dag nere i Thailand. Ska samt införskaffa mig a giant poking-device, så jag kan känna mig för ifall det ligger några tentakler och lurar i vattnet. Dom kan tydligen bli flera meter långa.. Eventuellt att jag badar i byxor. Vi får se. Då kommer alla tro att jag är japan, för dom badar jämt med kläderna på (och flytväst).


Kubmanet



Innan var jag mest rädd för hajar, men nu får jag nog ändra rangordningen på mina skräckodjur. Hajen ser man ju ganska tydligt iallafall och har man tur blir man ju bara biten lite grann, den orsakar ju inte hjärtstillestånd inom 10 minuter som kubmaneten gör.

Vi letar hotell/bungalows för fullt här hemma. Våra krav är enkla. Det ska vara:
* Billigt
* Lyxigt (kan va svårt att kombinera med billigheten)
* Nära till stranden
* Frukost
Sen måste det ju vara lite unikt, erbjuda sånt som inte andra hotell erbjuder.
Sen... helt plötsligt.... dök det där speciella hotellet upp, som stack ut ur mängden!



Det kan ju inte bli bättre!

Stort grattis till världens bästa Carro som i veckan fick reda på att hon har kommit in på polishögskolan i Umeå. Hennes dröm kommer äntligen gå i uppfyllelse!!
Tråkigt för oss här hemma bara som kommer sakna henne, men 2 år går fort.

Tyvärr så blir ju deras Thailandsresa med oss inställd då hon börjar skolan redan den 17 januari och det känns ju jättre tråkigt, men jag är så sjukt glad för hennes skull och det väger mer.

Grattis Caroline!!

Igår var vi på valpkurs för första gången med Hero. Det var visserligen 3e träffen men första gången hade Hero dyngdiarré och förra helgen var vi i Oskarshamn. Tyckte faktiskt att Hero skötte sig jätte bra för att va första gången och speciellt när det var så många andra valpar med som han hellre busade med än gick fot. Det var inte lätt att få ögonkontakt med honom för husse och matte är ju som tråkig vardagsmat om man jämför med allt annat skoj som bjuds på när man är på valpträff!
Det går inte att jämföra Hero hemma och på valpkursen. Hemma är han mycket mera uppmärksam och lättlärd och det kan man ju förstå, här hemma finns inget dom kan distrahera.
Sen var det även farsdag, jag hade försökt kombinera min klädsel både för valpkurs och för att fira pappa. Det är ju bara farsdag en gång om året så jag tog på mig en fin blus dagen till ära och ett par fula byxor för valpkursen. Bra kombination tycker jag!
Det var även jätte kul att träffa alla andra valpar med ägare. Träffade även Heros farmors far´s uppfödare Lisbeth och Heros pappa´s uppfödare Nettan. (www.hostgladjens.net).

Inatt vaknade vi av att Hero kräktes, självklart var det på vårat sängöverkast som enbart kan tvättas i kemtvätt. Det är ju en sån där grej som aldrig kommer hända, att jag lämnar in den på kemtvätt. Utan den kommer bara ligga nånstans och VÄNTA på att bli tvättad. Kan kanske få bort det värsta för hand...

Idag var vi även hos veterinären med Hero för det var dags för hans 12-veckors spruta. Vi bokade även in en ny tid för rabiesvaccin så vi kan åka till Tyskland i sommar. Han skötte sig jätte bra och vi fick mycket beröm för våran fina valp. Det är många som fascineras av hans fina och mörka färg!

Nu till dagens elände, köpte krossade tomater igår för att ha i köttfärssåsen som jag just nu står och tillagar. Har aldrig haft krossade tomater i men tänkte att det kunde va kul att testa på nåt nytt. Varför står det att tomaterna är kryddade med oregano och basilika i pytteliten text? JAG GILLAR JU INTE BASILIKA!
Så nu står maten på spisen och jag mår illa av lukten. Men tillslut kommer jag ju bli så pass hungrig att jag äter iallafall.

Grannen brevid är en lite äldre herre och han har också hund:
(Ingen lastgammal gubbe såklart, utan lite äldre än medelålder kanske)

Grannen: Åh, vad hette din hund nu igen? (jag har aldrig sagt det till honom)
Jag: Hero
Grannen: Ja just de, Here ja... va fint! (Here?)
Jag: Och du har en Yorkshireterrier ja, va söt!
Grannen: Det är en dvärgschnauzer
Jag: Jaha.. (typ samma sak)
Grannen: ..................
Jag: Har du sett dom stora bajskorvarna på baksidan? (Nej, inte säga bajs till äldre!!)
Grannen: Ah, riktigt stora lass ju!
(Ja men det där gick ju bra)
Jag: Hejdå
Grannen: Hejdå

Det är viktigt att man har en bra relation med sina grannar!

 

Dvärgschnauzer och Yorkshireterrier, TYP samma ras ju.

Igår var jag, Lisa och Marie hemma hos Carro för att laga mat och titta på film. Det blev en supermysig kväll med god mat och halvdålig rysare.
Jag har haft Carros tröja hos mig i över en månad och använt den flitigt, så när jag lämnade tillbaka den igår fick jag en present av henne. Då hade hon alltså gått och köpt mig en egen hoodie eftersom jag var så förtjust i hennes! Förstå så himla gulligt!!! Jag blev helt rörd. Tack igen Carro!!

Nu till en annan lite jobbig grej. Enda sen jag var liten har jag trott att min mormor har spökat hemma hos mig och mamma. Jag började nog säga det redan när jag var 10 år eller nåt, men har aldrig varit rädd eller liknande utan jag har bara konstaterat att hon spökar för oss. Saker åkte i golvet, skrivaren gick igång flertalet gånger i mitt rum trots att den inte var inkopplad till datorn, mina affisher rasade ner från väggen på nätterna trots att jag testade att sätta upp dom vid olika tidpunkter m.m.

Sen flyttade vi till en jätte gammal lägenheten inne i stan i Oskarshamn. En jätte fin lägenhet på 115 kvadrat med högt i tak. Där började det hända lite mer konkreta saker. Det började med att jag vaknade upp av att min dörr (som var stängd) vibrerade. Jag reagerade inte så mycket på det utan trodde det var pga vinddrag så jag gick upp och öppnade dörren för att slippa höra oljudet. Sen gick det ett par nätter innan oljudet kom tillbaka. Då lät det mycket kraftfullare och mer hetsigt, precis som att någon försökte ta sig in i rummet, så då blev jag självklart ganska hispig och tittade på klockan och av någon anledning tänkte jag "Jag dör om klockan är 00.00, för då är ju spöktimmen". Men klockan var bara 23.56. Jag samlade till mig lite mod, öppnade dörren och somnade sen under täcket. Nästa gång det hände var återigen efter ett par dagar och min systers äldsta son Hampus var på besök, han var typ 4 år då. Den här gången ryckte det så hårt i dörren att jag kan än idag inte ens fatta hur min mamma inte vaknade av detta oväsen. Jag kollade då återigen på klockan och det var exakt samma tid, 23.56, som gången innan. Då blev jag jätte rädd! Jag ville så gärna springa in och lägga mig hos mamma men för det första vågade jag inte närma mig dörren och för det andra låg Hampus jämter mamma i dubbelsängen. Hur skulle det se ut om en skräckslagen moster på 18 år kommer och knuffar undan en 4-åring??
Efter det sov jag aldrig med stängd dörr ensam.
Andra konstiga saker hände i den lägenheten efter att jag började sova med öppen dörr. Jag hörde tex folk som viskade i köket (köket låg utanför mitt rum), nån som kanade runt på sockar eller tofflor. Man hörde verkligen att nåt var utanför. Så bara att gå på toaletten på natten var ett stort dilemma. Mellanrummet pallade jag knappt gå förbi för man fick en jätte obehaglig känsla. Men trots det så är den lägenheten min absoluta favorit.


Huset till vänster bodde vi i!

Sen flyttade jag ihop med Mikael och allt sånt där slutade. Men nu på sistonde tycks jag se saker i ögonvrån hela tiden. Allt till stora figurer till svarta katter. (ett tag trodde jag att det var Katla som hade kommit tillbaka för att hämnas på oss). Men jag har aldrig blivit rädd. Sen fick jag för mig att jag fick med mig nåt när jag köpte den där spegelbyrån på second hand som vi har i sovrummet. Så ibland får jag en jätte olustig känsla när vi ska sova, att jag är iaktagen eller nåt liknande. Men nu till det superläskiga, i måndagskväll låg vi i sängen och hade laptopen mellan oss och tittade på film när jag helt plötsligt känner att något lägger sig bakom mig. det kändes nästan som att nån av katterna hade hoppat upp och lagt sig precis bakom mig. Man kände tydligt hur nåt rörde min rygg och att det blev en nedsjunkning i madrassen. Jag blev helt stel när jag insåg att dörren var stängd och att det inte fanns några katter inne hos oss. Då kom jag på att det säkert är Hero som har satt upp sina tassar på sängen, så jag vänder mig sakta om för att kolla. Inget där. Hero låg och sov som en stock i sin biabädd.
Efter det kunde jag knappt slappna av och jag drömde jätte jobbiga mardrömmar den natten!

Hund med fin personlighet. Hero tror han är katt..

Gud vilken ostimulerande dag jag har haft idag. Visserligen har jag haft mycket att göra men allt har varit superjobbigt. Det har varit extra jobbigt med tanke på att Mikael har jobbat dubbelt idag också och kommer inte hem förens ikväll efter 23.
Jag fattar verkligen inte hur folk pallar att skaffa hund själva för det är ju hur jobbigt som helst. Idag har jag liksom tvättat (övat Hero på att bli lämnad själv i lägenheten), rastat honom samtidigt som jag har haft pasta kokande på spisen, kastat i mig maten för att sen hinna ner till tvätten innan Hero måste ut och rastas igen och så har det typ hållt på hela dagen.
Sen har det varit världens busväder med blåst idag = skitkul väder för en valp eftersom det finns 34 miljoner löv man kan jaga och äta.
Känner mig många gånger som världens sämsta hundägare (fast jag vet att jag inte är det såklart) men jämt när jag och Hero ska gå över gården här utanför huset så ska han alltid flippa och mojja sig, typ slakta kopplet, studsa, vägra röra sig m.m och då är det ALLTID folk ute som kan se hur jag tillslut tappar tålamodet och får rycka till för att vi ska komma nånstans. Senaste promenaden med Hero så kom självklart en annan hundägare precis när jag röt till och försökte få honom att gå med mig. Men efter att ha plockat ut 11 harbajsar, 23 löv, 17 gröstuvor och 15 ruttna ekollon (eller vad tusan det är) ur hans mun så är det inte så lajbans att vara ute i blåsten på promenad med en hund som hellre äter harpluttar än gör ifrån sig.

Det var dagens rapport, tack för att ni fråga.


Mjau?!
(Verkar va fel på bifogningsgrejen för bilderna hamnar åt fel håll)

I fredags tog jag tåget upp till Sthlm, på centralen mötte Janna och Asja mig. Strax efter det dök öven Olivia upp med tåget från Malmö.
Fredagen bjöd på fika i gamla stan och lite shopping, och kvällen bestod av tacos, idol och vin!
Vid lunch på lördagen dök Klara upp ifrån Uppsala, då blev det shopping på Söder, bl.a Beyond retro, Fika och mer affärer.
Tewe kom runt 19-tiden och sen satte vi igång att festa.

Här kommer lite goa bilder. Dock bara fina och relativt seriösa eftersom jag LOVADE att dom oseriösa och groteska bilderna inte fick hamna här..


Fika i gamla stan


världens största duschmunstycke. (stekpanne-varning)


Fix inför kvällen


Klara


Hele gänget




Olivia


TeWe, Janna och jag




Jag och Asset










Krök på Kvarnen






Asja har tackat för sig och somnat bakom soffan

Tack återigen tjejer för en jätte rolig helg, ni är bäst! <3 <3