Jag sa: Schut mej!

Det största problemet vi har haft den här veckan är att komma på vad vi ska resa i. Man vill ju inte ta på sig alldeles för varma kläder eller skor, för då kommer vi ju svettas ihjäl sen när vi kommer fram till Thailand. Plus att varma och tjocka kläder tar onödigt mycket plats i väskan. Så jag har iallafall bestämt mig att åka i mina tunna träningsbyxor och ha strumpbyxor under, för strumpbyxorna kan man ju alltid kasta utan att känna någon större förslust. Linne och kofta. Sen mina nya tunna vita tygskor på fötterna, för dom ska jag ändå använda där nere.

Självklart hade jag skitat ner mina gråa byxor och fläcken gick inte bort ordentligt i tvätten, så idag var dom byxorna det VIKTIGASTE plagget som jag absolut inte fick missa att tvätta. Men på nåt sätt så står jag där och laddar maskinen med ljus tvätt och upptäcker att jag har dom gråa byxorna på mig. Jaha, det var ju bara att klä av sig nere i tvättstugan och gilla läget. Jag bad till alla gudar att ingen skulle komma ner, eller att jag skulle möta någon i trappen. Där stod jag i en för kort klänning, med Mikaels kalsonger under, som btw syntes under den korta klänningen, likbleka orakade ben, frottésockar och foppatofflor.


Igår var jag på intervju för Cafèfärgargården. Det enda jobbet jag hade sökt som jag verkligen ville ha. Visste inte ens att dom sökte folk för säsongen eftersom dom inte hade någon annons, men jag fick svar och igår träffades vi. Efter 15 minuter så säger dom att jag har fått jobbet! Tackar-tackar!

Börjar i april och jobbar till slutet av september. Ska bli riktigt roligt. Hoppas jag.


I förrgår upptäckte vi att vi har haft inbrott, eller inbrottsförsök i vårat förråd. Obehagligt. För man vet ju att det är någon ifrån huset eftersom man måste ha nyckel. Vi tror att det är Mikaels 2 golfset dom har varit ute efter, för annars är det bara en massa skit där nere. Så dom har vi uppe i lägenheten nu. Skit störande att man inte kan få ha sina saker ifred, så nu står dom och tar upp hela klädkammaren. MIN WALKING-CLOSET!! Det går ju inte att gå igenom nu..

Som han Mietek Grocher sa när han var på besök på Kristinebergsskolan när han skulle prata om sin tid i koncentrationslägret "Jag gillar Sverige, här är alla så snälla och ärliga. Man kan lämna sin cykel olåst utan att någon tar den" Snacka om att ha allt för perfekta tankar om Sverige. Jag svär att någon, under tiden han föreläste, gjorde inbrott i hans bil och snodde både ratt och säten. Framför allt för att han var i KBG, värsta ghettot!
Till alla som "tjyyvar": SNO INTE ANDRAS SAKER!



Mietek Grocher.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0