Johanna Nimvall

Bilder från mina 3 resor till Bulgarien. Det var min första resa med kompisar och vi var precis 18 år fyllda (förutom TeWe som bara var 17). Andra resan gjorde jag med Kimpa och sist jag var i Bulgarien var med Mikael.
















Resan med Kimpa innefattar inte många bilder, för jag köpte inte film till kameran förens i slutet av resan..
På den tiden var det inte så vanligt med digitalkameror...

Är så trött på detta regn och blask. Det blir ju inte roligare när man har hund heller. Normalt sett när man inte har hund så behöver man ju inte gå ut när det regnar och blåser, men med hund så har man inget val. Hero är ju för stor för kattlådan så det är ingen idé att försöka lära honom att använda den ändå.
Blöt hund luktar stjärt.
Hade mer än gärna åkt utomlands nu, eller snart åtminstone, men det ser inte så ljust ut. Det får bli ett senare nöje. Thailand är vårat absoluta favorit resmål och jag kan nog aldrig stirra mig trött på våra semesterbilder. Både ifrån Thailand och från andra härliga resmål.
Här kommer en bildbomd från Thailand 2009 och 2011.

I måndags åkte jag, Mikael och mamma med bussen till Stockholm. Men innan det war dags att gå till busstationen så tänkte wi ta oss en semesterdrink på Bishop. När wi wäl hade traskat ner för hela Drottninggatan så upptäckte wi att Bishop inte öppnade förens kl 16. Så wi beslutade oss för att gå till Black Lion istället. Äwen dom öppnade inte förens klockan 16. Likaså Deli. Så det slutade med att wi gick ner till Carl Johans park och köpte oss en warsin läsk... Så det werkar med andra ord wara ganska swårt att bli onykter innan klockan 16 i den här staden. Iallafall om man will sitta på uteserwering ocg pimpla.
Tänkte bjuda på lite fina bilder från Riga och båten, enjoy.


Mamma och Mikael i Carl Johans park


På plats i hytten


Hejdå Sweden




Framme i Riga morgonen efter


Fina kyrkor fanns det gott om


















Wi stannade till på en mysig liten restaurang för lite dryck och mat






Wätske-kontroll


Karta är bra att ha, men wart är wi...










Tillbaka på båten











Är jätte nöjd med Riga-kryssningen. Men tycker dock att 6,5 timme i Riga är för kort tid. Planen war att wi egentligen skulle ha öwernattat 1 natt i Riga men dagarna räckte inte till då wi alla 3 hade saker inplanerade både före och efter resan. Man hinner inte alls med så mycket som man tror på 6,5 så nästa gång wi ska ut och kryssa så får det bli en natt i Riga.

Tänkte bjuda på lite mer pinsamheter från mitt förflutna.

När jag war 18 år åkte jag och 3 kompisar till Bulgarien. Alla wet ju att man blir ganska populär som blondin utomlands, ware sig man will eller inte...
Jag och Klara sitter på internetcafét på hotellet och surfar samtidigt som Tracy Chapman spelas i högtalarna. Jag börjar sjunga ganska högt och inte speciellt wackert. Då säger en kille att jag har wäldigt wacker röst. Jag blir röd som en tomat i ansiktet och försöker fly in i affären som låg på andra sidan aw lobbyn.
När jag sen kommer ut därifrån så ser jag att killen och hans kompis står kwar där och tittar på mig. Jag blir jätte nerwös och försöker undwika ögonkontakt, men det hjälpte ju inte. Själwklart börjar den här killen, som faktiskt war ganska snygg, att prata med mig. Det slutar med att han frågar om han får bjuda ut mig på restaurang, han föreslog McDonalds, wow, men eftersom jag hade pojkwän på den tiden så tackade jag artigt nej. Efter att jag artigt nog hade awböjt förslaget så wisste jag inte riktigt wart jag skulle ta wägen. Jag hade ändå 3 alternatiw. Alternatiw 1 war att gå tillbaka in på internetcafét där Klara fortfarande satt, alternatiw 2 war att gå tillbaka till affären och låtsas handla något, alternatiw 3 war gå upp för trappen till wårat hotellrum.
Men istället för dessa 3 utwägar så wäljer jag att snabbt wända mig om och gå ut från hotellbyggnaden. Problemet war bara det att glasdörrarna war nyputsade så jag såg inte att dörrarna war stängda, utan drämmer rakt in i glasdörren och slår i ansiktet stenhårt.
Så det som redan war pinsamt blew ÄNNU mer pinsamt. Killen började fråga hur det gick och försökte typ trösta mig eller nåt liknande. Efter det wet jag faktiskt inte wart jag tog wägen. Den biten har jag liksom raderat från mitt minne. Synd att jag inte lyckades radera hela händelsen....



Oliwia, TeWe och jag, wild and crazy på Bulagriens gator..


Seriös posering utanför hotellrummet.


Galen dag på stranden med en påse popcorn.

Lördag 19 feb 2011

Bara poolhäng idag, är glad att wi inte anlände till Thailand denna wecka för det är så sjukt warmt och man bränner sig jätte lätt trots solskyddsfaktor.

Rudy war med oss i poolen men efter ett tag började jag må dåligt aw wärmen så jag spenderade 1 timme i bungalowen med min bok. Känns förjäkligt att ligga inomhus när man är på semester, speciellt nu när det är sista dagen också som egentligen skulle ha warit WÄRSTA PRESSAR-DAGEN. Men det sket sig ju.

Idag åkte Mikael, Rudy och Mr Too in till Macro för att handla mat till wåran awskedsmiddag wi hade tänkt att ha med Rudy, Jose, Susan och Mr Too. När dom kom tillbaka satte wi oss borta hos R o J för lite fördricka och skitsnack, sen war det dags för dusch och swida om till fräscha kläder. Kwällen war fantastisk men i samma stund som jag sa ´Jag har tänkt på det här hela weckan men inte wågat säga något, men wi har inte haft en droppe regn på hela resan förutom första dagen när wi kom då det regnade i ca 5 minuter´. I samma sekund som jag sa det började det spöregna. Fast bara i 10 minuter.

Wi hade iallafall en trewlig kwäll med en 5-liters bag-in-box win. Synd att wi inte köpte win första gången wi war på Macro, då hade jag sluppit dricka så mycket öl.. Gällande middagen som Mr Too tillagade så blew det wäl inte som wi hade hoppats på. Mr Too är en bra kock men inte den bästa. Mikael hade köpt mängder aw musslor eftersom både han och Susan älskar dom, men Mr Too hade glömt att skölja dom så dom war helt sandiga inuti. Mikael blew jätte beswiken såklart, men Susan blew rasande. Tydligen hade Mr Too gjort samma misstag när han skulle tillaga musslor åt Susan en annan gång så hon war riktigt sur.

Senare på kwällen gick Jose och Susan hem, efter det gick äwen Rudy. Jag och Mikael berättade för Mr Too att wi skulle dra till Coconut Bar och han wille såklart hänga på OCH köra oss dit, trots att han hade hinkat i sig ett x-antal öl...

På Coconut Bar satt jag närmast Mr Too och han war wärsta ordbajsaren. Han pratade å pratade å pratade. Wi satt nog och snackade i 40 minuter, sen säger Mikael
- Wad snackar ni om
- Ingen aning

Mr Too har skit dåligt uttal och en ganska dålig engelska + att det spelades hög musik så därför fattade jag nada. Men jag skrattade och höll med så han tyckte nog att wi hade ett riktigt bra samtal. good talk.


Butterfly


Sista kwällen på hotellet


Lite aw maten har börjat komma ut från köket


Min faworit, red snapper with lemon


Söta Rudy och Jose


Fisken bakom är en red snapper med sweet and sour, äwen den jätte god.


Mr Too fick wa med på ett hörn




Mr Too och jag på Coconut Bar




Nej jag är inte med barn å nej jag är inte så tjock på riktigt, å nej jag wet inte warför jag ser ut som ett gödswin. Så, nu har wi rett ut det.




The one and only, Mr Too

Söndag 20 feb 2011
Will inte åka hem, will inte åka hem, will i n t e åka hem. will.inte.åka.hem.






Ao Nang Mountain paradise



See you next year...

Fredag 18 feb 2011

Efter frukosten åkte wi in till Krabi Town med Rudy och Jose för att hämta ut mina lädersandaler. Wi gick äwen runt på stan lite, för min skull, men jag fixade inte wärmen så jag shoppade bara en byxklänning, sen åkte wi hemåt igen.

På wäg hem stannade wi till wid en liten mysig wägreastaurang som dom hade byggt mot ett berg. Hela rastaurangen war gjord aw bambu så det kändes lite läskigt att sitta där ifall man skulle rasa rakt ner igenom golwet. Efter käk så stannade wi till wid the laying buddah eftersom det är ´the day of buddah´ idag + fullmåne.

Brewid the laying buddah såg wi ett tempel. Wi gick dit för att kika lite och då kom en munk fram och frågade om wi wille komma in. Det är ganska owanligt att dom gör så, så det war jätte kul att få gå in där. Han är den enda som har nyckel till sitt tempel och han fick därför sträcka ut armarna genom gallret för att kunna låsa upp på utsidan. Wäl inne i templet donerade wi lite pengar och tände ljus. Sen delade han ut 3 rökelser war åt oss som wi fick tända. Dom 3 rökelserna står för budda, munkarna och bibeln. Sen fick wi alla en warsin amulett som gåwa.

Igår frågade Susan oss om wi wille följa med till en restaurang där man kan göra egen fondue, så det gjorde wi ju såklart. Kul att testa på nåt annat än thaimat. När wi sitter där och äter kommer en kille på motorcykel i wärldens fart och kör omkull. Han gled en bra bit på gatan med sin mc och det kom massor aw lågor öwerallt. Sen låg han på backen en bra stund, men sen helt plötsligt restade han sig upp, dammade aw byxorna och hoppade sen upp på sin mc och åkte widare. Helt sjukt.

Middagen fortsatte efter det och wi satt werkligen och åt i 4 timmar. Efter det åkte Susan, Rudy och Jose tillbaka till hotellet medans jag och Mikael åkte ner för att handla lite fler resepresenter.


Stort tempel inne i Krabi Town




Warför har inte wi såna här häftiga trafikljus i Swerige


Bambu-restaurangen




The laying Buddah. Man ser en kwinna nedanför som ber




Inne i templet


Rudy, lilla munken och Mikael


Jag i min nya byxdress




På den här lade man sitt kött som man wille grilla och i wattnet runt om lade man grönsaker för att göra soppa.




Här fick man plocka på sig det man wille grilla och ha i soppan




Här fanns allt från räkor, kyckling, surimi, lewer, lax, fläsk m.m

Torsdag 17 feb 2011

Nu börjar wärmen här nere bli förjäwlig rent ut sagt. Jag wet att man inte ska klaga, speciellt när det är skit kallt hemma, men när man knappt kan wa utomhus så är det jätte jobbigt. Nu är det 30 grader kl 9 när wi äter frukost och då har inte ens solen gått upp..

Idag drog wi ut till Railay trots att swetten lacka bara efter 2 min i solen på wäg ner till longtailbåtarna. På Railay stod luften still och det war swårt att inte få panik. Idag badade jag själw för första gången trots min rädsla för att wa ensam i hawet, min fobi för att bli biten aw en farlig fisk etc, så då kanske ni förstår hur warmt det war. Skulle aldrig få för mig att bada ensam annars. Tywärr fick wi inget kort på mig när jag badade själw, för Mikael låg mer eller mindre utslagen uppe på stranden.

Idag när wi badade blew wi bitna öwer hela kroppen aw nåt. Det har hänt förr men då har det bara warit på bara ett par få ställen men nu stack det öwer hela kroppen. Jag har gissat på att det är wattenloppor eller strandloppor som följer med ut i wattnet, men endel säger att när man har solat öppnar sig porerna och det nyper till i skinnet när saltet kommer in i porerna när man badar. Är det nån aw er som wet wad det kan wara...

Efter Railay tog wi en drink på Fishermans och efter det tog wi först fotskrubb och sen massage. Jag lade mig på mage och blundade och såg fram emot skrubben, som wisade sig göra skit ont. Kwinnan war jätte hårdhänt och det kändes som hon skrubbade bort hela fotsulan på mig. Sen när det war dags för massagen så märkte jag att hon fortfarande war wäldigt hårdhänt, + att hon snålade på oljan så det blew jätte sträwt och smärtsamt. Jag ojade mig och wisade att det gjorde ont och hon bad ju såklart om ursäkt, MEN FORTSATTE ATT GÖRA LIKA HÅRT. När hon sen sätter sina knän på baksidan aw mina lår och börjar wagga fram och tillbaka skrek jag bara rakt ut. Wi har liksom tagit ca 5 massager på samma ställe innan och inget har warit så hårdhänt som detta. Det har alltid warit wäldigt mjukt och skönt dom andra gångerna så jag hamnade i nån sorts chock under denna massage. Det kändes som hon hade gått en kurs där hon hade lärt sig wart det gör ondast på kroppen och utnyttjade sin kunskap till max på mig. Jag började nästan gråta för jag hade så ont och så kändes det så förnedrande att hon betedde sig så mot mig. Helt plötsligt kommer jag ihåg massagen Mikael hade fått för ett par dagar sen, så jag wiskar till Mikael och frågar om det är samma kwinna som hade masserat honom.... OCH DET WAR DET JU SÅKLART. Nu förstår jag warför Mikael war så knäckt efter den massagen. Han hade känt igen henne när wi lade oss ner för fotskrubben och han tänkte ´får jag henne igen så börjar jag fan tjuta´.
Jag war typ helt skärrad efteråt och det war den sista massagen wi tog den här resan. Wi wågade inte riskera att hon skulle massera oss igen..

Satt borta hos Rudy och Jose på eftermiddagen och på kwällen gick wi 4 ut och käkade på ett ställe som dom rekommenderade. Maten kostade 40 baht, alltså typ 10 kr för en hel middag och det war werkligen jätte gott. Wi skulle egentligen gått till Coconut Bar efteråt men det war fullsatt så wi gick tillbaka till hotellet och awslutade kwällen där istället.














Så här ledsen war jag efter massagen



Tog inte så många bilder idag...

Tisdag 15 feb 2011

Idag drog wi till PhraNang. Det fläktade skönt men tywärr så blåste det så förbannat mycket sand så fort det kom en windpust så det hela blew ganska jobbigt i längden. Swalde säkert 2 kg sand under dom timmarna wi war där.

Helt plötsligt bryter alla ihop och får panik. Nån skriker ´madame, snake, snake´men kwinnan reagerade inte utan ormen som hade ringlat under hennes ben ringlade widare till hennes man. DÅ upptäckte dom att dom hade en orm på besök. Kwinnan bröt nästan ihop när hon upptäckte detta. Ormen ringlade widare upp till ett annat par och försökte typ bygga bo i deras ryggsäck. Alla stod som förstenade, tills en turist går fram och tittar på ormen, säger nåt i stil med att den är ofarlig, plockar upp ormen i swansen och går in i skogen och hänger upp den i ett träd. Så war den terrorn öwer. Tror det war en sån där grön trädorm, som faktiskt är helt ofarlig men det spelar ju ingen roll, man will ju ändå inte ha en orm ringlandes öwer sina ben. Mikael war rätt lugn trots sin ormfobi, eller så war det bara en matchofasad...

Pga all sand som yrde flyttade wi ner mot strandkanten istället. Idag war det ännu mer lågwatten så det gick knappt att bada, så wi stannade inte så jätte länge på PhraNang. Kan man inte swalka sig ordentligt så blir det ganska olidligt att ligga på stranden och pressa.

På eftermiddagen badade wi i poolen och middag käkade wi på hotellet. Bra, gott och nära. Trots att det tar ganska lång tid innan maten kommer, så har dom tillagat dom godaste maträtterna hittills. Rudy kom förbi med en kabel till oss så wi kunde koppla in kameran till twn och kolla på bilderna i stort format, men det funkade inte. Rudy och Jose är nog bland dom mest omtänksamma människorna jag har mött.

Efter en liten siesta gjorde jag och Mikael oss iordning inför kwällen. Wi satte oss nere wid hotellrestaurangen där alla andra satt och drack några öl. Mr Too skjutsade ner oss till strandpromenaden efter det så wi slapp gå hela wägen ner. Stannade på Sea bar för drinkar och biljard. På wägen hem när wi skulle shoppa hittade jag ett beatles linne som jag har sett på Tradera flertalet gånger men warit för snål för att köpa då säljaren har welat ha 189 kr + 89 i frakt för linnet. Nu köpte jag det för typ 40 kr istället. När jag jag hade prutat ner linnet tillräckligt sa killen som sålde det till mig ´Bra pris, billigare än Ullared´.



PhraNang beach


Jag beställer en bananashake nere wid båten


På språng






Swettigt wärre


I mörkret ser man ju riktigt brun ut


Meningslös bild, men jag ska ladda upp ett wideoklipp på den här grodan sen. Ni kommer bli jätte förwånade.


Wärldens finaste

Onsdag 16 feb 2011

Gick upp tidigt för wåran tripp med Rudy och Jose. Skulle egentligen ha ätit frukost wid 7 men Mr Too hade inte börjat med frukosten så wi åt inte fören kl 7.30. Hotellpersonalen är nog inte wana wid att folk går upp så tidigt på sin semester.

Efter frukosten satte wi oss i bilen som Rudy hade hyrt och började wåran lilla tripp mot hot springs i Lam Thap. Jag är alltid lika nerwös warje gång jag åker bil i Thailand. För det första så är det wänstertrafik så allt känns jätte konstigt, sen kör alla som biltjuwar där nere och så är det ju inte som i Swerige gällande alkohol och bilkörning...

Wäl framme wid hot springs märkte wi att det war wärt mödan att åka tidigt på morgonen för wi war nämligen ensamna i warmwattensskällorna. Wattnet kunde bli upp till 42 grader, men wad det war då wet jag inte, men warmt som satan war det iallafall. Rudy awstod från att bada då han war twungen att hjälpa Jose ner och upp ur källan. Hon har nämligen en trasig miniskel och går på kryckor. Efter ca 20 minuter började jag bli yr aw wärmen så då gick jag upp. Det är mängder as sulfat i wattnet så man war helt babylen efteråt.

När wi hade badat klart och bytt om kommer det ett busslass med säkert 20 pers. Wilken tur wi hade som kom innan dom, wi hade inte fått plats annars... Det är nackdelen med dessa turistutflykter som folk åker på, det blir alldelles för mycket folk samtidigt på samma ställe.

Sen åkte wi widare till Emerald pool. Det war nästan en kilometer in i djungeln så Mikael gick ju på helspänn hela tiden. Han tänkte på orm och jag tänkte på pantrar... Wäl framme wid Emerald pool så war ögonblicket magiskt, det war så himla wackert. Tywärr så war det jätte mycket folk där så det förstörde ju stämningen lite. Wi badade dock inte, wet inte riktigt warför men det räckte med att se stället faktiskt. Bada kan wi göra nästa gång wi åker dit. Efter djungelpromenaden blew wi hungriga så wi åt på ett litet ställe som låg intill Emerald och det war jätte gott. Man borde werkligen äta oftare på såna där lite skabbigare ställen för det är där den bästa maten finns. Iallafall i Thailand, skulle ju knappast sätta mig på en skabbig restaurang i typ... Tyskland.

Efter det åkte wi in till Krabi Town för Rudy wille att wi skulle se butiken där en tjej gör äkta läderskor. Mikael hittade ett par i sin storlek och köpte dom för 700 baht. Några sandaler i min storlek fanns inte så jag beställde ett par. Dom ska wi in och hämta på fredag. Sen shoppade jag 3 par shorts a´ 100 baht. Jag prutade inte ens. Såna priser är det minsann inte inne i Ao Nang.

Poolbadade på eftermiddagen och kwällen spenderades med Rudy och Jose på hotellet.


Söt, men fruktanswärt skabbig och äcklig hundwalp utanför Hot springs


Hot Spring


Wid wägen möttes wi aw en liten katt som följde med oss hela wägen bort till Hot springs.
Han wa som en liten guide.










Wattenfallet wid hot spring


Hot spring




Mikael njuter. Rudy tog äwen bilder på mig och Mikael som han ska maila oss sen när dom har kommit
hem från Thailand.








Mangroweträd


Wackert, eller hur.


På wäg mot Emerald pool


Efter lite felkörningar war wi äntligen framme




Mysig stig inne i djungeln






Sista biten...


Emerald pool, äntligen










2000 baht i böter om man röker inom Emerald området


Mikaels nya lädertofflor som han köpte i Krabi Town

Måndag 14 feb 2011

Efter frukosten runt 12, eftersom Mr Too war sen, åkte wi till Macro som är ett jätte stort köpcentrum enbart för thailändare. Tydligen så måste man ha ett medlemskort för att få handla där och det hade ju såklart Mr Too. Mr Too är en wimsig man i typ 45-årsåldern och enligt dom andra gästerna så har han nån slags bokstawssjukdom så han är jätte stirrig och har lite swårt att koncentrera sig på det han gör. Så denna handling tog säkert 2 timmar. Han är ganska dålig på engelska och hans uttal är ganska läspande så det är jätte swårt att förstå wad han säger när han wäl har kommit på wad han ska framföra. Det tog exempelwis 10 minuter för honom att wälja ut 2 paprikor, så ni kanske förstår hur lång tid det tog innan wi war klara eftersom wi skulle handla mat till 15 personer... Han irrade runt och glömde bort sin kundwagn, for fram o tillbaka mellan olika hyllor som en skållad råtta, pratade med sig själw, kände och klämde på allt han skulle handla m.m

Till kwällen handlade 2,3 kg red snapper, 1 kg jätteräkor, 2 kg musslor, massor aw kyckling, pommes, mängder aw frukt och grönsaker + mycket mer, för endast 310 KRONOR. Det får man ju fan knappt en middag för här hemma när man ska handla mat.

Hela marknaden war fenomenalt stor och precis ALLT fanns, speciellt alla godsaker från hawet. Jätte kul att man faktiskt fick följa med och se allt detta och wälja och wraka på allt man wille ha. Något som jag däremot inte gillade war alla kycklingar som låg utan fjädrar på en stor wagn uppe på warandra i en stor hög. Det såg ut som nåt ifrån förintelsen.

Efter Macro blew det en lugn dag wid poolen för klockan war lite för mycket för att åka ut till Railay. Senare på eftermiddagen gick wi bort till Rudy och Jose och satt där i ett par timmar och snackade skit. Dom hade köpt oss en liten present dagen till ära, en liten minibudda som representerade lycka. Gulligt, eller hur. Sen war det dags att gå hem och göra sig iordning inför wåran middags-fest.

Festen blew werkligen jätte lyckad och maten war superb. Mr Too fick hjälp aw en man som heter Mr New och han är en utaw dom bästa och mest kända kockarna i Thailand. Det är han som lagar mat åt kungafamiljen när dom är på besök i nedre Thailand. Så det kändes extra speciellt att han wille laga wåran mat.

Om ni tittar på bilderna nedan så ser ni ju hur mycket mat som dukades fram och det är inte ens ALLT wi köpte. Jag säger det igen, 310 KRONOR, helt OTROLIGT.

Det här war werkligen en kwäll att minnas, wi har nog aldrig haft en sån bra årsdag som denna. Denna kwäll har lagt ribban högt inför wåra kommande årsdagar..



En annan hotellkatt, som INTE bajsade på wåran altan.
Fast Mikael wa ändå skeptisk och bestämde sig för att inte tycka om den ändå.


Buddan wi fick aw Rudy och Jose i förlowningspresent


Iordningjord inför kwällen


Mannen min


Nya klänningen


Folket börjar ramla in


Maten börjar radas upp


Mr New dekorerade räkorna som hjärtan






Jag och Mikael fick rosor och presenter aw wåra swenska grannar












Mr Too


Mr New och sin pistol..


Mr New, Mikael, jag och Mr Too


Jose och Rudy

Söndag 13 feb 2011

Tog en longtailbåt ut till Railay beach idag. Det är snart dags för fullmåne så det war jätte mycket lågwatten, stranden såg enorm ut och folk kunde wada ut till bergen. Tycker inte om när det är lågwatten för strandbotten blir lite sämre och man får gå så himla långt ut för att kunna doppa sig. Planen war att wi skulle ligga ute på stranden till 15.00 idag och pressa gärnet men wi fixade inte wärmen så wi drog oss hemåt redan 13. Man får lite ångest när man är twungen att gömma sig för solen för man will ju wa så maximalt brun man bara kan bli när man åker hem, men som sagt, man will ju inte dö på kuppen. Redan wid kl 8 imorse war det 27 grader i skuggan.

Efter Railay tog wi en warsin aloewera massage borta hos Tik Tik. Superskönt men Mikael war jätte beswiken, kwinnan som masserade honom hade tagit i för kung och fosterland och det gjorde bara ont rakt igenom hela massagen. Jag tyckte att Mikael öwerdrew och ursäktade det hela med att hon antagligen tog i eftersom han är kille, men det spelade ingen roll, han war helt mör och öm efteråt och tyckte den där kwinnan war helt bäng. Han tyckte det kändes som att han hade betalat för att få stryk.

Efter massagen beställde jag mig en bananashake. Men den jag fick in såg ut som en milkshake för den smakade jätte mycket glass. Så jag gick bort och frågade fär säkerhetsskull om den innehöll glass, mjölk eller yoghurt men dom påstod att den INTE gjorde det. Så jag slurplade i mig lite mer, men war helt öwertygad om att den wisst innehöll glass. Ett par minuter senare får jag katastrof-ont i magen så wi fick gå hem. Wa snällt att dom ljuger när man faktiskt frågar en extra gång och förklarar att man är allergisk mot mjölkprodukter.

En annan fascinerande sak som händer här nere i wärmen är att all kroppsbehåring wäxer som ogräs. Redan efter 5 dagar hade mina ögonbryn wäxt ihop till ett M, benen är lurwiga och bikinilinjen är inte att leka med. Men det är ju bara att gilla läget och raka, för man will ju inte att det ska se ut som man har en död katt i bikinitrosorna.

När wi kom hem efter massagen kom holländarna förbi, wi bestämde att wi 4 skulle åka till Emerald pool och hot springs i Lam thap. Jag har ju tjatat på Mikael att jag will åka till Emerald pool men han har inte nappat tidigare, förens nu. Men Rudy hade hyrt en egen bil så då är det ju lite roligare att åka iwäg så man slipper trängas i en buss med 20 andra turister.

Wi har haft en liten hotellkatt utanför oss, och för ett par dagar sen gaw jag den några chips som den blew wäldigt förtjust i. Så när katten kom förbi idag så war jag ju såklart lika snäll denna gången och gaw den chips. Mikael tyckte att jag skulle låta katten wa och att jag absolut inte ska mata den för då kommer den bara tillbaka och will ha mer. Men jag struntade ju såklart i det. Själwklart får katten diarré medans den sitter på wåran altan och äter. Mikael blew INTE glad... Sen när jag warnade wåran granne om att katten har lite taskig mage berättade hon att den hade warit inne hos dom en annan dag och bajsat diarré i deras säng.

Innan wi skulle ut på stan satte wi oss nere wid hotellet och drack några öl med resten aw gänget. Efter det gick jag och Mikael till kwinnan med hunden Halo. Mikael rakade sig och jag gjorde pedikyr. Kwällen awslutades med buckets på Coconut bar.


Swettig men redo för Railay


Blå häger utanför Tonsai bay


Jag med min GLASS-SHAKE




























Tummen ner, för Massaman. Maträtten som gjorde mig sjuk.
Klarade knappt aw att gå förbi skylten om dagarna.

Lördag 12 feb 2011

Waknade wid 8 för att käka en tidig frukost. Idag kl 9 drar wi tillbaka till Ao Nang. Wi betalade för en hel wecka på Koh Lanta men kände att 5 nätter räcker, det war mycket roligare i Ao Nang och där hade wi ett betydligt bättre boende. Dom från Mountain paradise hörde aw sig till oss igår och sa att dom hade en ledig bungalow åt oss så det är ju perfekt, det war det wi hoppades på.

Fick skjuts aw en aw hotellpersonalen till minibuss-stationen. Själwklart fick wi wänta där ett bra tag så wi kom inte iwäg wid 9 som wi hade tänkt. Upptäckte sen att det war en lokal minibuss wi åkte i för jag och Mikael war dom enda turisterna som åkte med.

Lite senare klew en thailändsk tjej på minibussen. Efter att wi hade åkt ett tag stannade minibussen och en kwinna öppnade dörren och började skrika på tjejen. Tjejen satt kwar utan att warken säga nåt eller röra sig så bussen åkte widare. När wi började närma oss Krabi stannade wi utanför polisstationen och en bewäpnad polis klew in i bussen och började snacka. Jag hade då inte fattat hela den här incidenten med tjejen som klew på tidigare så jag förstod inte wem polisen pratade med. Helt plötsligt fick jag för mig att han pratade med mig och fick lite panik. Men då såg jag att tjejen längst bak började tjuta så efter mycket om och men så följde hon med polisen. Hon förskte nog rymma hemifrån eller så hade hon begått nåt brott. Men det wa faktiskt lite läskigt just för att man inte förstår språket. Sen är ju inte den Thailändska polisstyrkan kända för att wa Lasse Berghagen-mysiga heller.

Wäl i Krabi Town fick wi ta en taxi till Ao Nang. Hotellpersonalen blew jätte glada när dom såg att wi hade återwänt till deras hotell igen så wi fick en gratis natt aw dom + att dom hade fixat så wi fick samma bungalow som sist. Käkade lunch på hotellet, jag beställde watten och fick en öl. Pratar jag slarwig engelska eller tar dom bara för giwet att wi turister alltid dricker alkohol till maten?

Mikael pratade för första gången med en utaw dom andra hotellgästerna som också war där under wåran första wecka på hotellet och det wisade sig att han och hans fru kom samtidigt som oss men skulle stanna till 25 mars. Dom war från Holland och hette Rudy och Jose. Mikael berättade att wi war här på wåran bröllopsresa. Senare på kwällen kom Mr Too som är hotellägaren upp med en stor was med hyacinter och sa grattis till oss, han sa att om han hade wetat att wi war på wår bröllopsresa från första början hade wi fått blommorna redan första weckan när wi bodde där. Gud så himla gulligt aw dom. Det war Rudy som hade tjallat för honom att wi war på bröllopsresa. Detta blew början på en riktigt rolig sammanhållning mellan oss, hotellpersonalen, det holländska paret och Susan från Danmark.

Efter det tog wi en promenad ner på stan för lite shopping. Tog en drink i ett aw dom där kwarteren ni wet, på wårat faworitställe. Kwinnan som jobbar där blew så glad när hon såg oss och undrade wart wi hade hållit hus dom senaste 6 dagarna. Wisst att dom alltid är trewliga mot alla sina gäster och att dom är sjukt serwiceinriktade men dom har ju werkligen koll. Ikwäll spelade United så för att jag inte skulle dö aw tristess så spelade wi biljard samtidigt. Jag och Mikael är werkligen inte bra på biljard. Det tog öwer 1 timme innan wi hade fått ner alla bollarna... Wi hade tänkt awsluta wåran kwäll på Coconut Bar men det war proppfullt där inne så wi gick hem.

När wi kom hem gick wi ner till Mr Too och Rudy som satt nere wid restaurangen och pimplade öl. Wi hade bara tänkt sätta oss där en stund och snacka lite men wi blew kwar till kl 02. Wi bestämde att jag och Mikael skulle ställa till med lite fest på walentines day eftersom jag och Mikael firar 5-års förlowning. 5-års förlowning i Holland är jätte stort och kallas luschtrum eller nåt liknande. Man firar bara det wart 5e år i Holland, så Rudy tyckte werkligen att wi skulle fira det med dunder och brak. Senare på kwällen kom äwen Susan från Danmark, äwen hon war jätte trewlig, så wi bjöd in henne till wåran kommande fest. Så på måndag ska jag och Mikael åka in till Krabi Town med Mr Too och handla mat till festen.



Här ser man en weckas skillnad på nagellacket. Höger fot är nymålad och den till wänster har blekts aw solen, på bara en wecka. Pappa trodde att detta war Mikaels fötter, wet inte om jag ska ta det som en komplimang..


Blommorna wi fick aw Mr Too, som Jose hade arrangerat.


En snutti-plutt bild på det






Biljard på Sea bar




Mikael fick ett blomhalsband aw mig. Själwklart köpte han ett åt mig efter det, men den bilden will jag inte dela med mig här på bloggen för jag ser ut som en hamster som har stått i drag med början på ögoninflamation..


Mr Too och Rudy


Sen kom Susan, aka Marie Fredriksson

Fredag 11 feb 2011

Sow lite längre idag, käkade en lugn frukost. Slappade hela förmiddagen då wi kände oss lite mätta på solen. Började kolla på Det okända på Mikaels iphone men somnade ifrån. Börjar fundera på om wi har löss i wår bungalow för wi är helt sönderbitna warje morgon. Antingen det eller så är det helt enkelt myggen. Eller småmyror.

Käkade lunch på hotellet. Idag fuskade jag för första gången, jag beställde in pasta bolognese trots att jag inte tål pasta.. Jag tänkte att det kunde wa wärt att få lite diarré bara jag fick unna mig lite pasta. Pastan och köttfärssåsen jag fick in war MICRAD, det märktes wäldigt wäl eftersom spagettin war helt stel och Mikaels wårrullar war djupfrysta i mitten. Denna lunch war under all kritik. Denna lunch war absolut inte wärt den diarrén som jag fick senare på dagen. Hur fan kan man serwera micrad mat till sina egna hotellgäster? Will också påpeka att jag hatar att bajsa när det är öwer 40 grader warmt.

Hittade en pytteliten bajskorw jämter min tandborste idag. Antog först att det måste ha warit en liten mus som hade skitit där, men wi fick sen höra att det antagligen war en geckoödla.

Slappade äwen hela dagen, handlade dricka på ICA Nära och wi war totalt genomblöta aw swett när wi kom hem. Efter det tog wi en drink på Jaroys kitchen för att säga hejdå eftersom wi åker tillbaka till Ao Nang imorgon. Efter att wi hade förklarat för dom att wi inte skulle komma till deras ställe fler gånger så säger dom -okey, see you tomorrow. Så jag antar att deras engelskakunskaper inte wa aw bästa kwalitét.

Efter det gick wi till Sans bar för drinkar och käk, maten war hysteriskt god och den awnjöts i en liten bambu-hydda nere wid stranden. Wi har i flera dagars tid pratat om att wi wille gå till Black and White bar, men aw någon anledning blew det aldrig aw, tills ikwäll. Stannade där på wägen hem eftersom wi bor brewid och det wisade sig wara wärsta softa stället med skön musik, flummig bartender som antagligen hade rökt typ 7 jointar för mycket och trewliga stammisar. Det war en snubbe från Finland, Fiona från England och Stan från Kanada. Synd att wi inte hade satt oss där tidigare, för den baren war mycket roligare än att sitta borta på Sans bar.

Efter typ 3 starka Gin o Tonic kände wi att det war dags att dra hem för wi war twungna att packa. Minibussen går klockan 9 imorgonbitti.









Exakt 7 dagar kwar till fullmåne








Stan och Mikael på Black and White bar




Finnen, Fiona och Stan


Bartendern, glad som få, smal som ett streck, hög som ett hus..


Syns det att Mikael har solat i långa badshorts? Nästa år ska han skaffa sig ett par y-fronts badkalsonger.

Torsdag 10 feb 2011

Gick bort till Lasse och Marianne på stranden, dom hade bokat 2 solstolar åt oss. Idag war det warmaste dagen hittills och jag höll mig mest under parasollet. Wi badade typ war 10e minut för att inte dö i wärmen. Jag har fan skit swårt att pressa i solen när det är så här warmt. Käkade lunch på Nakara. Jag beställde Kao pad och bad om att få sweet and sour sås till men fick istället kao pad OCH kyckling i sweet and soursås. Mikael to the rescue, han fick äta upp maträtt nr 2 trots att han redan hade ätit en tonfisksallad.

Drog till Jaroys efter stranden, dom blew lika glada som wanligt när dom såg oss. Dom bjöd oss på chips, on the house. Efter dusch, slapp, kortspel och Margitas kwarlämnade Gin gick wi bort till Jaroys igen. Wi bröt trenden och beställde in pomme den här gången, dom blew helt öwerlyckliga när wi bad om aatt få lite mat. Tror inte dom får anwända köket så ofta.. Dom gaw oss också ett klurigt spel som wi kunde sysselsätta oss med. Wi lyckades inte lösa det så wi bad mannen wisa. Det war ju såklart hur simpelt som helst att få isär delarna. Tröga swenskar... När wi gick hem igen hittade wi en skitstor kackerlacka i duschen, den wa säkert 5 cm. Mikael fick äran att slå ihjäl den med min flipflop-toffla. Tycker inte om att döda djur men när det kommer till kackerlackor så får jag ALDRIG dåligt samwete efter att ett sånt mord har begåtts..

På kwällen tog wi en tuktuk in till Saladan. Denna gång shoppade wi ganska mycket, hittade bl.a födelsedagspresent till Wiggo och Oliwer. Tywärr war det så himla kwawt och warmt den här kwällen så wi drog oss hemåt redan wid 21. Awslutade kwällen på Sans Bar som wanligt, klockan 23 drog wi hemåt. Man pallar werkligen inte så mycket när det är så här warmt. När wi kom hem war mastodont kackerlackan borta, så wi antog att wi hade fixat middag till nån ödla. Så snällt aw oss.



Wärldens bästa Mikael




Min underbara Gin-slatt som Margita lämnade kwar till mig


Jaroys kitchen


Kluriga spelet


Mysig belysning som dom har gjort aw wanliga plasthinkar


Puss


Sans Bar




Bästa bilden. Största drinken, sämsta hållningen, rödaste näsan!!


Nya bikinin som shoppades inne i Saladan. Bikinitrosorna wågade jag aldrig anwända eftersom jag war rädd att dom skulle bli genomskinliga...

Måndag 7 feb 2011

Gick upp tidigt för att käka frukost och packa det sista. Man war aningen seg efter gårdagens brawader, men det gick ändå. Kl 10.15 kom minibussen och hämtade oss. Wi war först på plats så wi fick åka runt och hämta upp en massa andra resenärer som också skulle till Koh Lanta. Sen helt plötsligt så stannade minibussen och wi fick alla kliwa ut och wänta på en annan minibuss som skulle hämta oss. I öwer en timme satt wi och wäntade. Hela den här resan tog öwer 4 timmar trots att dom lowade att wi skulle wa framme på Koh Lanta efter 2,5 timme. Då blir man faktiskt lite irriterad.

Wäl framme wid wårat hotell möttes wi aw en trewlig kille som hälsade oss wälkomna. Hotellet werkade jätte fint... tills wi fick se wåran bungalow. Wi förstår nu warför en hel wecka kostade under 1000-lappen.. Rummet war superlitet, ingen kyl, stenhårda sängar och en toalettawdelning som war allt annat än bra. Det saknas 10 cm mellan wägg och tak så wem wet wilka djur som kommer in om nätterna. Inga ordentliga dörrar med handtag utan det är träportar med kil-lås. Bungalowen ligger typ mitt i djungeln så Mikael lewer nu i total skräck.

Mötte upp swärfar Ulf, Margita, Lasse och Marianne på Long beach. Badade och solade ca 1 timme i eftermiddagssolen. Jag och Mikael tog en drink på Jaroys kitchen på wäg hem. Ett jätte mysigt ställe som en familj äger och dom är hur gulliga som helst. Tywärr werkar dom inte ha så många gäster så jag och Mikael bestämde oss för att gå dit och ta en drink efter stranden warje dag.

På kwällen gick wi ut med Ulf, Margita, Lasse och Marianne på Thai cat. Jag åt en hel red snapper, mycket god men jag har lite swårt att äta fisk när hela fisken ligger på tallriken, tycker det är lite osmakligt. Mikael åt en fisk som hette cropper. Kwällen awslutades på Sans bar, där drack wi 2 buckets i wanlig ordning. Nu wäntar första natten i djungelbungalowen.. Tur att det finns ett stort nät öwer sängen, annars hade jag nog inte fixat det.






Underbart romantisk och fin inredning


Den fina botaniska trädgården utanför wår bungalow


Fina badrumsspegeln


Wäggarna nådde inte upp till taket så där uppe kröp det in diwerse kryp...


Dörrhandtag och lås, wad är det?


Om det blir hål i golwet, ja då sätter man bara lite maskeringstejp öwer






Träffade Margita och swärfar på stranden


Long beach


Slappar lite i wåran för hårt spända hängmatta


I den här winkeln ser ju nästan wåran bungalow lite mysig ut


Fördrink på Nakara




Min middag, red snapper


Middag på Thai cat


Sans Bar




Godnatt

Söndag 6 feb 2011

Idag åkte Elin och Martin till Phuket eftersom dom ska åka hem till Swerige om ett par dagar. Jag och Mikael walde att stanna på hotellet idag eftersom wi war så brända efter PhraNang. Wi tog en snabb swäng in till ´stan´wid lunch och awled nästan på wägen pga wärmen. Wi bor ju långt ner i en backe så det är en bit upp till huwudgatan.

Köpte iskaffe på burk men upptäckte att den innehöll mjölk när jag öppnade den så det blew inget kaffe för mig. Har hittills inte druckit något kaffe här nere eftersom det inte finns någon laktosfri mjölk i detta land.

Så denna dag blew enbart slapp och lugn med lite poolbadande. På kwällen drog wi in till stan för lite mer shopping och som wanligt när man strosar runt där så hittar man alltid massor aw grejer. B.la 2 par conwerse, waraw ett par ska Lisa få eftersom hon är kattwakt hemma hos oss. Mikael wille äwen testa McDonalds ala Thai så det blew ett besök där. Han war wäl inte så jätte imponerad men det gick ju ner.

Idag war det wåran sista kwäll, för imorgon drar wi widare till Koh Lanta, så sista kwällen spenderades på Coconut bar. Där träffade wi 2 kwinnor från Swerige som också hade sin sista kwäll i Ao Nang så det blew lite party med dom. Jag och Mikael fick i oss 3 buckets och kände efter det att det war nog 1 bucket för mycket, så wi drog oss hemåt runt 01-tiden. Kwinnorna skulle INTE gå hem utan dom fortsatte att festa. Det är illa när wi inte kan hänga med i 2 kwinnor i 50-årsålderns tempo. Riktigt illa.



Om man är ful kan man köpa sig en Beauti drink


Kan wara en aw dom roligaste bilderna på Mikael








Poolwaktaren




Efter en halw bucket blew wykortskriwandet lite roligare




Sen träffade wi denna partypingla


Och hennes wäninna


Mer buckets




Wi fick äwen dom att beställa in en bucket

Lördag 5 feb 2011

 

Tanken idag war att wi skulle gå upp och käka frukost med Elin eftersom Martin drog iwäg tidigt från hotellet för en klätter-tur men själklart försow wi oss så Elin fick äta frukost själw. Wi 3 tog sen en longtailbåt ut till PhraNang beach. Där stekte det som fan och wi lyckades bränna oss en hel del, trots faktor 30 öwer hela kroppen. Helt plötsligt noterar Mikael att en tjej lite längre bort står och tittar på mig och ropar mitt namn och det wisade sig wara en gammal kompis från Finspång som också wa på semester i Ao Nang. Jag wisste wisserligen att hon skulle wara i Thailand men att wi skulle stöta på warandra ute på PhraNnag är ju ganska osannolikt, så det war jätte kul eftersom wi inte har setts på ca 10 år.

Efter PhraNang tog wi 3 en drink på Fishermans som är lite aw wåran heliga ritual. Sen gick jag och Mikael bort till nr 17 och tog oss en warsin aloewera massage. Lika skönt som wanligt. Wi 4 åt på hotellet igen innan det war dags att dra upp på stan. Mikael och Martin hade bestämt sig för att gå till en barberare och raka sig och jag och Elin skulle göra fransk manikyr på samma ställe. När wi kommer dit möts wi aw wärldens sötaste walp på 8 weckor. Den hette Haro, men namnet uttalades Halo eftersom thailändarna har lite swårt att uttala bokstawen R. Själwklart blew jag ju biten aw den hunden, han war som en liten gädda. Det blew ganska djupt och började blöda, men som tur wa hade jag med mig spritserwetter i wäskan så det war bara att börja gnugga. Swed skönt will jag lowa, så nu inwäntar jag rabies eller att jag ska förwandlas till ett monster nästa fullmåne.

Mikael och Martin blew nöjda med sin rakning men min franska manikyr kunde ju ha warit snyggare, men för 200 baht klagar jag inte.

Warenda dag har wi gått förbi ett ställe som heter Coconutbar där ett liweband spelar jätte skön reggaemusik warje kwäll så där walde wi att spendera wåran sista kwäll ihop eftersom Elin och Martin åker widare till Phuket imorgon. Kwällen blew jätte lyckad och jag och Mikael fick äntligen dricka wåran efterlängtade bucket. Bra musik hela kwällen och fireshow. För er som inte wet wad en bucket är så är det en liten hink man får som innehåller Sang som som är thailändsk rom, lippo som är typ 50 ggr starkare än wåran redbull och sen coca cola. För 2 såna buckets och 3 stora Singha betalade wi typ 140 kr.

Det är så fuktigt här nere så min mobil slutade fungera, den war helt död när wi kom hem på kwällen. Har äwen upptäckt att myrorna som bor i wåran bungalow kan hoppa, har aldrig sett nåt sånt tidigare. Dom ställer sig på kanten aw något, tar sats och sen hoppar ner på golwet. Eller kan alla myror hoppa?



Blueberry -och bananashake








Halo








Bucket






Fireshow

Onsdag 2 feb 2011

Mindre spännande dagbok i dag, har legat i sängen precis hela dagen då jag fortfarande känner mig dålig. Härlig början på denna semester. Åt 2 mackor med sylt på hela dagen, thats it. Så fort jag tänkte på Massaman mådde jag illa. Planen war att wi 4 skulle åkt ut till nån ö idag men jag fick som sagt stanna hemma och Mikael wille inte lämna mig själw i det skicket så han fick hänga wid poolen. Eftersom jag war sjuk och sow nästan hela tiden så fanns det ingen som kunde smörja in Mikaels rygg så den brände han sönder totalt. På kwällen började jag känna mig bättre, men jag gick inte längre än till altan, men det war skönt med lite frisk luft. Elin och Martin kom förbi på kwällen och wi bestämde att wi skulle dra ut till Railay imorgon. Tacka fan för att matförgiftningen bara höll i sig i 24 timmar, hade nog gräwt ner mig annars.

Torsdag 3 feb 2011

Idag mådde jag mycket bättre och jag kunde äntligen lämna wår bungalow. Efter frukosten drog wi 4 till Railay. Wid lunchtid bojkottade wi lunchstället som gjorde mig sjuk, så wi drog till en annan restaurang och där beställde jag en hamburgare med pommes. Wågade typ inte äta något annat.

På eftermiddagen förfestade wi lite på wår altan igen sen åt wi mat på en liten finare restaurang, jag såg att dom hade bearnaisesås på menyn och blew helt till mig och beställde in en stor kycklingfilé med bea. Eh, thailändare kan INTE göra bearnaisessås, tror inte det ingår i deras normala kost så jag wet inte riktigt wad det war för sås dom hade hällt öwer kycklingen. Om man smackade riktigt mycket så kunde man ana en uns aw dragon...

Efter det gick wi längs strandpromenaden och utforskade lite mer shopping. Jag och Elin hittade en skit cool wäska, den kostade bara 6500 baht, såklart inte så öwerdriwt dyrt men dyrt för att wa i Thailand. Gick till ett ställe som heter Sea Bar, där wärldens gulligaste kwinna jobbade. Jag beställde watten eftersom jag inte riktigt wågade dricka nåt efter matförgiftningen men efter en stund blew jag sugen på att testa en Maitai men den war för söt för min smak så den fick dom andra dricka upp. Kände mig inte riktigt på topp under kwällen men det är wäl inte så konstigt med tanke på omständigheterna.



Railay beach


Notera Mikaels bleka lår..



På Sea Bar




Den jätte´fina´hotellkatten fick lite chips aw mig...

Fredag 4 feb 2011

Tog en longtailbåt ut till Chicken Island med Elin och Martin. Aw nån anledning kunde inte killen som körde longtailbåten släppa aw oss wid stranden så wi fick kliwa aw på sidan aw ön och sen antingen wada runt ön på en massa hala stenar eller gå öwer en massa stenrös en bit in. Jag satsade på att wada eftersom jag inte anser mig själw wara nån hajkare i flipflop men efter en stund började jag få panik då jag fick för mig att en massa muränor skulle dyka upp bland stenarna så jag walde att gå öwer stenrösen. Mikael tog samma beslut som jag. Helt plötsligt hör jag Mikael bakom mig, swära och fräsa och låta aningen panikslagen. Då hade han börjat tänka på SIN wärsta fobi - ormar. Han fick hjärtklappning och tyckte att den här lilla promenaden war att upplewa en aw hans wärsta mardrömmar.. Men efter mycket klättrande war wi äntligen framme på strandsidan och wi kunde andas ut. Stranden och hawet war så otroligt wackert, slående. Efter ett par timmar när wi skulle gå till öns enda lilla restaurang så säger ett par norskar ´slange´och Mikael fick genast eld i baken, sen kunde wäl inte han slappna aw resten aw wistelsen på ön.

När det äntligen blew lågwatten kunde wi packa ihop wåra grejer och wada ut till ön brewid - Tube island. Den ön war ännu wackrare med kritwit sand och jätte rent och fint watten. Stannade bara där ca en timme för sen kom longtailbåten tillbaka för att hämta upp oss.

På kwällen bestämde wi oss för att käka på hotellet. Jag och Mikael betalade ca 90 kr för 1 förrätt, 2 middagar och 3 Singha, om det ändå wore så billigt här hemma när man wille gå ut och käka på restaurang.

Efter det blew det lite mer shopping, Mikael köpte ett par jätte snygga jeansclaims och jag en långklänning + mycket annat krafs. Efter det gick wi in på ett ställe som heter Irish rower som jag antar är thailands swar på O´learys. Mikael fick ÄNTLIGEN se lite fotboll och det war ju kul för honom.



Chicken Island








På wäg mot Tube Island








Framme på Tube Island

Tisdag 1 feb 2011

Efter frukosten kände wi oss utwilade och redo för lite islandlife så wi tog en longtailbåt ut till Railaybeach. Tog både fotskrubb och fotmassage på stranden wilket passade mig bra då jag hade ´sparat´min fötter för detta. När killen höll på att fila mina fötter så säger han ´look miss, big job´. Så han hade ju att göra om man säger så.

Till lunch tog jag mitt säkra kort, Massaman igen för 3e gången. Men det jag fick in såg inte ens ut att wa samma maträtt. Det såg ut som om såsen hade skurit sig och den hade delat upp sig i 2 skickt och kycklingen war jätte seg. Pillade i mig lite ändå men efter ett tag kände jag att maten war för ofräsh för att ätas upp.

Efter Railay skulle wi ta en drink på Fishermans men blew iwäg slitna aw en tjej som hete Tik Tik som tyckte att wi skulle ta en warsin massage borta hos henne. Tanken war ju att wi skulle ta en massage från första början men att wi bara skulle hinna med en drink innan, istället blew det en öl borta hos henne men det gick ju lika bra. Underbart skön massage, skulle kunna wänja mig wid det dagligen...

På eftermiddagen kom Elin och Martin till hotellet. Wi drack lite på wåran altan och snackade skit, jag och Martin känner warandra sen långt tidigare så wi hade massor aw gamla minnen att plöja igenom. Wi 4 gick till Diwers Inn och käkade mat på kwällen, jag beställde Massaman för 4e gången, trots att jag och Mikael hade bestämt oss för att testa en massa nya rätter warje dag. Efter det blew det lite shopping. Wi testade äwen att sätta ner wåra fötter i en sån där wattentank med fiskar. Både jag och Elin är paniskt rädda för fiskar så wi tänkte öwerwinna wåra fobier. Wi båda greps att panik nästan omedelbart medans killarna tyckte det war jätte häftigt. Jag blew jätte irriterad på fiskarna som hela tiden flockades runt mina fötter, speciellt dom som skulle in mellan tårna och äta skinn. Jag började må illa och försökte skrämma bort fiskarna men det gick inge widare. Thaikillen som hade hand om fisktankarna försökte få mig att ha kwar fötterna och utmanade mig att ha kwar fötterna 1 minut utan att röra mig men jag fixade det inte, så både jag och Elin klew upp och killarna tyckte wi war jätte töntiga. Så jag är lite sur öwer att jag bara har kort på när killarna gör detta och inte nåt kort på mig... men wi 4 satt i samma tank och dom wille ju inte gå upp en minut tidigare än den utsatta tiden.

Efter denna upplewelse mådde jag werkligen jätte dåligt. Kände mig spyfärdig och magen kändes jätte konstig, men eftersom det war wåran första kwäll med Elin och Martin så försökte jag härda ut, jag wille ju partaja. Så wi drog ner till Fishermans för lite drinkar, men där gaw jag upp, jag mådde så fruktanswärt dåligt. Wi beställde en tuktuk sen åkte wi hem till hotellet. Wi hann precis hem sen började jag kaskadspy, trodde inte det wa möjligt att man kunde spy så mycket. Sen började magen... Längesen jag mådde så jäwla dåligt. I wåran bungalow kryllar det aw myror på golwet men då struntade jag i det, jag lade mig på golwet och sow nästan hela natten inne på toa eftersom det war swalt och skönt. Så här höll jag på hela jäwla natten, imellanåt trodde jag att jag skulle awlida. Wåra misstankar till matförgiftningen riktades till den widriga Massaman-lunchen jag käkade på Railaybeach. Tack för den, gör ordentlig mat till era gäster för helwete.




På wäg ut till Railay beach


Railay




Minuterna innan den ofräsha Massamanen serwerades..


Det wa wisst fler som firade Honeymoon


Käk på Diwers Inn med Martin och Elin

Jaha, då wa man hemma i kalla Sweden igen. Wädret man möttes aw på Arlanda war inte roligt och det war ju en temperatursskillnad på typ 50 grader. Tanken nu är att jag ska lägga upp en dagbok för warje dag från Thailand där jag berättar på ett ungefär wad wi har gjort samt ladda upp lite bilder från dag till dag. Kan nog hända att jag uppdaterar flera gånger om dan. Hoppas ni will följa wåran bröllopsresa. Enjoy!‏

Söndag 30 jan - måndag 31 jan 2011

Klockan 08.00 åkte wi hemifrån mot Arlanda för att påbörja wåran semester. Planen war egentligen att wi skulle ha tagit tåget men det fanns ingen tid som riktigt passade oss så det fick bli bilen. Lite skönare när man wäl ska hem för då behöwer man inte stå och wänta på något tåg. Wäl på Arlanda gick tiden fort, käkade lite på O´learys och sen war det nästan dags att gå på planet efter det. Denna gång hade wi bokat reguljärt och wi skulle flyga med Thai Air. Mycket större utrymme för benen och snabb och effektiw personal. Dom war säkert 20 pers som jobbade ombord på planet. På planet fick man gratis hörlurar, matsedel där man alltid hade twå alternatiw på wad man wille äta, warma ´handdukar´delades ut så man kunde twätta sig och framför allt, all alkohol war gratis. Tywärr war jag för sent ute när jag wäl war sugen på en GT, för då war all Gin slut... men det funkade bra med win och öl. Wi lyckades dock aldrig somna på planet men det är man wäl för förwäntansfull för att göra. Resan till Bangkok tog 9 timmar och i Bangkok war det en wäntetid på ca 3 timmar. Flygresan till Krabi tog bara 1 timme, där ombord fick wi refreshments. Är riktigt nöjd med Thai Air och skulle ALDRIG boka charter efter detta, för det är så himla smidigt att skräddarsy sin egen resa och boka boende själw.

I Krabi tog det 5 minuter för oss att få wårat bagage och 5 minuter efter det hade wi redan fått tag i en taxi. 600 baht för oss twå till Ao Nang, det är inte ens 150 kr för en taxiresa på ca 30 minuter.

Wi hade bokat första weckan på ett ställe som heter Ao Nang Mountain Paradise och wårat första intryck wa ´ja.. det wa säkert ett paradis en gång i tiden...´. Wad wi inte wisste då wa att wi skulle komma att ÄLSKA detta hotell. Första dagen i Ao Nang blew inte så effektiw eftersom wi war wäldigt trötta, men klockan war bara lunchtid när wi kom så wi hade god tid på oss att wila upp oss. Efter det testade wi poolen och middag käkade wi på Diwers Inn. Har bliwit helt såld på Massaman, käkade äwen det till lunch på hotellet. Kul att man har hittat en faworitmaträtt här nere, det ska bli mitt säkra kort.

På kwällen gick wi ut, det blew ett par drinkar på en liten pub i ett aw kwarteren som ligger lite awsides om ni förstår wad jag menar. Man kan köpa annat än drinkar alltså... Dom sista drinkarna awslutades på faworitstället The last Fisherman. Där tog jag mitt första bloss efter 11 månaders uppehåll, jag pallade inte suget längre. Detta är wåran semester och jag will inte dras med abstinens eller ha dåligt samwete för att jag sruntade i min 11 månaders starka insats. Har aldrig haft abstinens hemma eller känt röksug öwerhuwudtaget men så fort wi landade i Thailand kom allt på en gång. Så ni behöwer INTE skriwa någon kommentar ang detta för det gör mig absolut inte gladare. Tack.

Har haft sms-kontakt med Elin och Martin, dom kommer till Ao Nang imorgon och wi lowade att wi skulle boka in 4 nätter åt dom på wårat hotell. Kul med lite sällskap.

Strandgatan by night, på wäg mot The last Fisherman




The last Fisherman




En trött och blek men glad Johanna




Denna dag blew det tywärr inte så många bilder. Fortsättning följer...