Johanna Nimvall

Tisdag 8 feb 2011

Första natten i wåran lyxiga bungalow gick bra. Tack ware nätet.. Trots att sängarna är stenhårda som klinkers så sow wi bra. Bra frukost på hotellet, wi har fastnat för deras färska apelsinjuice och fried egg. Trewlig personal framför allt, förutom att det tog ca 10 minuter för mig att förklara WARFÖR jag hade med mig eget bröd från Sweige. Dom har lite swårt att få grepp om mina intolleranser här nere i Thailandet.


Solen och wärmen är mer påtaglig här än i Ao Nang, fast å andra sidan wet man att det bara blir warmare och warmare för war dag som går. Idag på stranden fick wi massor aw brännblåsor, jag fick på nyckelbenen och Mikael fick öwer hela ryggen. Efter stranden gick wi som wi tidigare bestämt till Jaroys kitchen för en Singa och en Gin och tonic.

Wid kl 18 tog wi en tuktuk bort till Ulf och Magita. Egentligen är det bara 10 minuters promenad på stranden bort till deras hotell men wi kände för att ta en tuktuk så wi kunde fläkta bort allt swett. Hos Ulf och Margita tog wi ett par drinkar ihop med Lasse och Marianne sen blew det att åka flak in till Saladan.

Där käkade wi på en mysig restaurang ute på en brygga. Jag beställde paneng med kyckling eftersom den wa rätt mild sist jag åt den. När wi wäl fick in wåra maträtter så sa dom inte wad det war på tallrikarna utan wi fick chansa själwa. Lasse hade beställt sweet and sour så han tog en tallrik som han trodde wa hans rätt. Han började äta och tyckte att den här sweet and sour-rätten war det starkaste han hade ätit någonsin, han led nästan. Sen kom restan aw maten in och jag tyckte inte att jag såg min paneng nånstans så jag frågade wart min rätt hade tagit wägen... då pekar hon på Lasses tallrik... Så han hade råkat ta min mat och det är jag jäwligt tacksam för med tanke på hur starkt det tydligen wa.

Eftersom det tog öwer 1 timme att få in maten så blew det inte så mycket shopping. Lyckades köpa 2 sjalar som jag inte lyckades pruta ner tillräckligt, men äwen om man inte prutar så är priset ändå billigt. Klockan hann bli ganska mycket och dom började mer eller mindre plocka ihop sina stånd, så wi tog ett flak hem igen.

När wi kom hem gick wi bort till Sans Bar och tog oss warsin drink, men wi war på tok för sega så wi orkade inte dricka upp. Testade en banana chi chi för första gången och den war superb, lite för stark kanske, men jag har memorerat ingredienserna så jag kan göra den sen hemma i Swerige.

När jag skulle gå och lägga mig känner jag hur nåt kryper i mina trosor, precis uppe wid troskanten... Det war EN SKALBAGGE. Förstår ni nu hur wi bor...



Död blåsfisk




Middag inne i Saladan


Gång mellan 2 olika restauranger. Fungerar tydligen som förwaringslager också.




Fireshow

Den här dagen blew det inte så många bilder, därför lägger jag upp dagbok nummer 10 i detta inlägg också.

Waknade upp trötta som fan. Är dessutom så förbannat myggbiten. Stora maffiga bett på båda benen och betten på fötterna kliar nåt öwerjäwligt. Det blir ju inga små bett som man får utaw dom swenska myggorna utan här får man nästan bölder och man kan se hur jäkla mycket klimedel dom sprutar in.

Idag är det sista dagen med Ulf och Margita eftersom dom åker hem inatt kl 05.00. Dagen bjöd på rätt mycket moln men sen blew det sjuukt warmt, wi tippade på att wattentempen låg på typ 33 grader om inte mer. Efter stranden tog wi en öl och en GT på Jaroys kitchen.

Fler brännblåsor idag, hoppas dom lägger sig. Idag är det så warmt så man wet inte wart man ska ta wägen. Känner mig dock inte så brun som jag hade hoppats på wid den här tidpunkten, men så är det wäl när man öser solskyddsfaktor 30 öwer hela kroppen. Men jag drar hellre på hög solskyddsfaktor och solar försiktigt så brännan håller längre när man wäl kommer hem. Ansiktet blir dock inte så brunt, det blir bara fräknigt.

Idag mailade wi Mountain paradise för att kolla om dom har någon ledig bungalow till oss eftersom wi will komma tillbaka till deras ställe igen. Först tänkte wi boka in på nåt lite lyxigare sista weckan, men wi will werkligen tillbaka till deras hotell. Det war nära main street men ändå awsides. Härlig personal och inte så öwerdriwet mycket folk eftersom dom bara har 15 bungalows.

Sista kwällen käkade wi ihop med Ulf, Margita, Lasse och Marianne på restaurangen brewid Sans Bar. Jag beställde in stek med bearnaisesås. Steken war faktiskt jätte god, bean mindre god. Men jag fick ju typ in en hel gris på tallriken, så jag orkade bara äta upp en tredjedel. Där wi satt war det tydligen ett BB för rödmyror så det kryllade aw små myrbebisar öwerallt i sanden och helt plötsligt märker jag hur ont det gör på foten. När jag tittar ner på foten sitter det typ 10 små myrungar och biter mig. Det låter ju töntigt men det gjorde så fruktanswärt ont, foten wärkte och dunkade hela kwällen efter det. Hur kan så små djur orsaka sån smärta..

En sak som jag har lärt mig under dessa dagar på Koh Lanta är att kissa stående. Tack ware Margita. Wi gick in på samma dass och hon kunde ju inte FÖRSTÅ hur jag kunde sätta ner rumpan på dom där dassringarna så hon fick mig att kissa i luften. I början tyckte jag det war skit swårt för jag fick kramp i benen och koncentrationsswårigheter men Margita stod brewid och hejade på, så tillslut gick det. Efter det kommer jag aldrig mer sätta ner rumpan på nån toalett utomlands. Tack Margita. Jag undrar hur många discopinkar man har gjort här nere för det finns nästan aldrig papper på toaletterna. Nästa resa ska jag alltid ha med mig en toarulle i wäskan.

Awslutade kwällen på Sans Bar, introducerade banana chic chi för Margita och Marianne och dom tyckte också den war god. Sen tackade dom för sig och wi sa hejdå till warandra. Mikael och jag stannade kwar i hyddan och tog en warsin drink till, sen promenerade wi hemåt.





Man behöwer inte trängas när man badar i hawet


Jag försöker bli lika brun som Margita..


Margita passar på att njuta aw strandliwet innan det är dags att åka hem till kalla Swerige


Det gjorde äwen swärfar


Gruppbild är ett måste när man ses så här på andra sidan jordklotet


Jaroys kitchen




Restaurangägarnas söta dotter




Här sitter jag och dricker fesljummen baccardi breezer








Lasse och Marianne


Swärfar


Margita gör sin klassiska pose