Cykel-Pär


Igår kom Mikaels plast-brorsa Roger hem till oss, han hade fått den galna idén att cykla från Sthlm till Oskarshamn, men behöwde någonstans att slagga halwwägs. Hur kul som helst tyckte jag och Mikael så han war mer än wälkommen. Straxt innan han skulle anlända fick wi höra att äwen Ann-Sofie och deras lilla plutt Alfred war med, dom cyklade såklart inte utan åkte bil, så det blew ju extra roligt då wi inte har fått se det lilla underwerket.
Roger skulle stanna hos oss öwer natten medans Ann-Sofie och Alfred skulle bila widare ner till Oskarshamn senare på kwällen.
När Ann-Sofie hade åkt kom jag på att jag inte höll i Alfred en enda gång. Jag tänkte många gånger att jag wille det, men jag har lite swårt för det där med små bebisar. Jag är inte owan wid små bebisar på något sätt men ändå. Så här känner jag med alla bebisar. Jag tycker det är lite läskigt när dom är så där små och böjliga... Sen är jag lite rädd att bebisen ska få ett ryck, alternatiwt en spasm, och flänga sig ur min famn så jag tappar barnet i golwet.
Då känns det ju inte så jätte barn-och fritids-aktigt, wilket många tror att jag ska wa eftersom jag har gått den linjen. ´Johanna, du har ju gått BF, lek med barnen nu, du ska ju wara SKITBEGÅWAD wid det här laget´.  Snacka om prestationsångest.
Nä, det är bättre om föräldrarna frågar mig om jag will hålla barnet än att jag gör det. För OM jag skulle tappa barnet eller råka få ungen att gråta så är det ju deras fel, inte mitt.

När syrran hade fött Oliwer så åkte jag upp dagen efter för att hälsa på. Då war Oliwer bara 2 dagar gammal och jag tyckte det war superläskigt med en sån liten människa. Typ röd, skrynklig och helt degig i musklerna.
Wi åkte in till BWC för kontroll och på wägen hem börjar Oliwer gråta i in bilstol. Syrran hade fullt upp med trafiken på wägen och ber mig plocka upp honom. På den tiden hade jag ALDRIG hållt i en sån liten färsking, så jag blew jätte nojig. Plus att jag hade rökt som en skorsten innan wi klew in i bilen, ja wet urbota dumt att göra något sådant när man ska dela bil med en nyfödd, och trodde såklart att pojkstackarn skulle få Kol aw att wa i min famn eftersom jackan stank rök. Men så fort jag hade plockat upp honom så somnade han.
Det kan ha berott på att Oliwer kände aw att jag war en wäldigt ödmjuk och godhjärtad människa, eller så tuppade han helt enkelt aw pga all cigarettrök. Men jag intalar mig att det berodde på det förstnämnda.




Här har wi swågern Roger [aka. Cykel-Pär] med lilla Alfred.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0