Johanna Nimvall

Pratade med Mikael för någon vecka sedan om minnen. Att vissa perioder här i livet som man har upplevt, aldrig kommer igen. Dom förblir ett minne. Man kommer aldrig få uppleva det igen, eller känna samma känsla som man gjorde då. Exempelvis min tonårstid, det var nog den bästa tiden i mitt liv Bf.M. (Bf.M = Befor Mikael). Jag pratade även om våran första tid tillsammans, första dejten, första kyssen, första veckan, första lägenheten vi bodde i tillsammans m.m. Den tiden kommer man aldrig få uppleva igen med varandra.

- Mikael, tycker inte du det är lite sorgligt?
- Jo, visst. Men man har ju mycket att se fram mot istället.
- Ja, men jag kommer ju aldrig få en första kyss av dig. Man får ju bara en "första kyss" en gång.
- Du kommer ju få en sista kyss av mig..


En annan sak vi pratade om här hemma gällde matlagning. Jag brukar oftast laga all mat, förutom kött, det brukar Mikael få stå för, för det är ju "manligt att steka kött" (??). Så igår skulle Mikael ha potatismos och korv i ugn. Jag skulle självklart fixa moset för det kan inte Mikael. (Man måste ju ha ett ganska högt IQ för att kunna göra mos). Så jag säger:

- Mikael, är du inte lite sugen på att lära dig hur man gör potatismos?
- Nä
- Varför inte?
- Men det är bättre om du inte lär mig, för då är det ju du som alltid står för matlagningen här hemma.
- Och varför skulle jag tycka det var bra då?
- Jo, för om du lär mig hur man lagar mat har jag ju ingen nytta av dig längre..