The knöl has left the building!
Nu har jag äntligen opererat bort min Lipom (tjusigare ord för fettknöl) som jag hade på revbenet. Det var väl en s.k kosmetisk operation eftersom den inte var farlig, men jag ville helt enkelt inte ha den där. Stort irritationsmoment i mina ögon!
Jag har lite skräck för allt som har med läkare att göra. Jag har heller aldrig blivit opererad förr, aldrig fått lokalbedövning, inte ens tagit bort en liten leverfläck så paniken infann sig ca 1 timme innan jag skulle bli upp-plockad av Mikael. Hjärtat slog för fullt och jag var helt skakig. Väl nere vid kirurgmottagningen så fick jag träffa min läkare, en jätte mysig man i 50-årsåldern om inte äldre. Bra med äldre läkare, dom vet förhoppningsvis vad dom sysslar med. Mikael skulle egentligen ha varit med inne i operationsrummet men han stannade kvar i väntrummet.
Väl inne hos doktorn förklarade jag hur rädd jag var och jag backade nästan ur, men läkaren tyckte att nu hade jag ju kommit så pass långt som till operationsbritsen så du kunde jag lika gärna genomföra det hela.
Eftersom jag har tagit prover på knölen tidigare utan att känna något så trodde jag att bedövningssprutan skulle vara en baggis men det var det INTE. För det första var det inte bara en spruta utan 2 st på 6 olika ställen. Det gjorde faktiskt jätte ont och man kände hur vätskan sipprade ut i kroppen som elektrisk ström.
Sen var det ju dags... Doktorn började med att skrapa på huden med kniven och det kände jag, då fick jag panik och trodde att bedövningen inte hade fungerat, men helt plötsligt hade han skurit upp mig. Kände inte ett skit. Till en början. Men sen började han böka runt med fingrarna inne i kroppen och det kändes jätte obehagligt. Han skar, klippte, petade, lödde med nån sorts brännare på mina blodkärl så det inte skulle blöda så mycket och ljudet som uppstod när han brände var jätte äckligt. Riktigt svetsar-ljud som sprakade. Det är väl det som är nackdelen när man är vaken, man vet ju vad dom gör eftersom man kan höra. Det var heller inte så mysigt när jag märker hur mycket blod det är som rinner ner på mina bröst och min mage...
Operationen tog väl ca 25 minuter, kändes längre men så är det väl alltid, plus att jag låg på sidan och började få kramp i armarna då jag låg lite halvtaskigt. När knölen väl var utplockad så var doktorn snäll och visade den för mig... Både hans händer och den där knölen var jätte blodig, knölen var enormt stor, mycket större än vad jag hade föreställt mig (Mikael tyckte att den var stor som en halv citron) och så fruktansvärt nasty! Doktorn tog även skalpellen och skar upp knölen mitt framför ögonen på mig för att visa att den var ofarlig. Jag som tycker sånt där är så jäkla vidrigt, men det var ganska intressant ändå.
Sen var det bara att sy ihop mig. Doktorn ropade in Mikael för att han skulle få se mina stygn och min knöl.. Måste va något som typiskt läkare tycker är kul att dela med sig av, men Mikael grinade inte illa när han kom, vilket jag trodde atty han skulle göra. Han var mest chockad över hur stor den var.
Så snittet dom gjorde blev hela 7,5 cm med 7 stygn. Hade dom opererat mig mig 2008 när jag var där sist hade snittet blivit ca 3-4 cm istället. Men nu är det som det är.
Hade skit ont hela kvällen igår, kunde knappt röra mig eftersom det gjorde så fruktansvärt ont både i själva snittet, muskeln och revbenen. Såret kliar som fan men ikväll ska mamma hjälpa mig att byta kompress.
Jag är så stolt över att jag gjorde det här, nu slipper jag gå omkring och störa mig på den där jävla knölen rent ut sagt!
Before
Igår
Idag
Operation och trasigt knä
Idag är det ingen bra dag. Igår ringde Anneli och frågade om hon fick låna Hero idag och träna litye med honom. Egentligen är jag inte så överförtjust att lämna bort honom eftersom jag tycker det blir så tomt när han inte är med mig. Men igår när vi skulle gå hem till mamma så glömde jag mina cigg och fick därför springa hem och hämta dom, då kändes det som att vänstra knät exploderade. Det gick över efter ett tag men sen igårkväll när vi skulle gå hem började knät värka. Idag är det 50 ggr värre! Så det lönade sig faktiskt att Anneli skulle ha Hero idag för jag hade nog inte fixat att gå ut med honom, kan knappt gå ner för trappen...
Sen imorgon är det dagen jag har väntat på i ca 3 år. Min operation. Eller väntat och väntat, jag vill göra operationen samtidigt som jag hade hoppats på jordens undergång så jag slipper...
Hade jag fått gjort operationen år 2008 när jag ändå låg på operationsbordet så hade denna operation varit gjord för längesen!!
Ena stunden känner jag mig jätte cool andra stunden panikslagen. Värst är när jag ska gå och lägga mig, då kommer paniken och jag får världens hjärtklappning.
Det är väl ett ganska litet ingrepp beroende på hur knölen sitter fast, så dom trodde att det skulle ta ca 40 minuter, men 40 minuter är ganska lång tid när man ligger vaken och är medveten om hur dom skär och petar runt. Tack och lov så ska Mikael vara med mig! Hade aldrig vågat gå dit själv.
Ikväll kommer Figge, Ullis och hennes mamma hit på fika. Dom har inte sett våran nya lägenhet än och Ullis mamma ska titta på Luely. Hoppas hon kommer falla för våran blåa sötnos!
Lisa påstår att Telia har problem med nätet, borde med andra ord sluta skriva nu och försöka spara...
Tänk på mig kl 14.40 imorgon, för då ligger jag under kniven. (Haha, skit töntigt uttryck, ja vet)
So long!
Min Lisa
Detta inlägg tänkte jag tillägna min fina vän Lisa, som alltid har varit min bästa vän och kommer alltid vara det. Trots att jag flyttade från Norrköping när jag var 9 år och återvände inte till hemstaden förens jag var 20 år så höll vi kontakten. Inte överdrivet mycket kanske, men kärleken och vänskapen fanns alltid där.
Lisa är mitt allt när det kommer till vänner, skulle hon flytta här ifrån en gång till så skulle jag gå under.




















Statusuppdateringar...
Har börjat tröttna på Facebook, är så sjukt trött på att läsa vissa statusuppdateringer. För det första så fattar inte jag hur man kan statusuppdatera 20 gånger om dagen, ja menar, gör folk en sak och sen springer till datorn för att meddela världen om vad den gör?
Sen alla dessa check-in´s... Måste man checka in "på toaletten" liksom? eller i soffan? Känns inte så jätte spännande för omvärlden att veta faktiskt.
Status uppdateringar som det borde vara böter på:
"Nähä, om man skulle ta sig en liten kopp kaffe..."
"Lämnat barnen på dagis"
"hämtar barnen på dagis"
"Vad ska man göra idag?"
"Jobba 7-16 idag då"
Folk som har lagat mat och skriver ut hela receptet på sin status på ca 750 tecken.
Folk som publicerar musikvideor.
ELLER DEN HÄR, OCH DEN ÄR VÄRST:´
"Fy fan alltså, mitt liv är skit" (typ)
Sen när alla dens vänner kommenterar och frågar vad som har hänt så svarar personen:
"jag orkar inte prata om det".
MEN SKRIV INTE SÅ PÅ FACEBOOK DÅ!!!!
Ibland har jag så god lust att avsluta mitt FB-konto i ren protest och skaffa mig Snuttis eller nåt liknande istället.
Iphone bilder
Sen jag skaffade iphone så används våran nya kamera aldrig. Lite tråkigt då den är riktigt bra, men den är så jävla osmidig att ha med sig..
Så nu kommer lite blandade bilder från min iphone.

Köpte mig en för stor keps på second hand..

Så Hero fick den.


Har blivit besatt av Wordfeud

Hyllor börjar komma upp i lägenheten

Kräftskiva ute i Jursla

Utflyttningsfest



Pappa och Annelis grannar

Bonnie chillar

Black Lion

Fira bröllopsdag
September
I brist på annat så tänkte jag publicera lite bilder från september -10, -09, -08, -07. Herregud va tiden går fort...
2010


Alice i underlandet och Mary Poppins

Mary Poppins, Alice, Tingeling och Snövit

Cardsoldiers
Fest hos Gurra 2009

Bolt

Fest och styrketräning..

Hej och hå!
2008






2007




Nu orkar jag inte mer. Kan däremot tillägga efter detta inlägg att jag aldrig mer ska vara mörkhårig!!
Frikort!
Har äntligen kommit på mitt "frikort". Matthew Gray Gubler!! Shit va snygg han är.
Mikael fick också välja ett frikort.
- Då tar jag grannen!
- Har du ens sett henne??
- Nä, men hon bor ju nära, större chans att få till det liksom.



Jag säger bara, oj oj oj.
Volym-knep!
Det här är absolut ingen mode eller skönhetsblogg, snarare raka motsatsen. MEN nu tänkte jag faktiskt dela med mig av ett superbra tips för er som har tunnt hår precis som jag, eller är trött på att ha platt och tråkigt hår och vill få till lite volym supersnabbt.
Jag har både tunnt hår (mina snälla kompisar ifrån Oskarshamn kallade mig Skalle-Pär när vi var yngre) och mitt hår är dessutom jätterakt, platt och tråkigt. Nu är det förövrigt jätte slitet också så det kan ni ju bortse ifrån då jag inte har varit hos frissan på ca 1 år.
Först så tvättar man håret, jag använder Aussie´s shampo och balsam (känns som att det kan kvitta vilket märke man använder i detta fall). Efteråt smörjer jag in håret med Goldwells hårkur just för att håret är så slitet, men sen till mirakelsprayet som gör ditt hår tjockare - Thicker Fuller Hair heter sprayet!
Spraya i det i håret när det fortfarande är lite fuktigt. Ganska rikligt. Sen blåser du håret torrt.
VARNING - Man kan tro att håret kommer bli skit eftersom sprayet gör att håret blir jätte stelt, strävt och trassligt. Efteråt kammar du håret försiktigt så inte håret slits sönder. Håret känns genast tjockare och det är mer stadga i håret.
Men för att få volym i håret gör jag så här: (Nu kommer en liten töntig tutorial)
Dela hela håret i två delar, tvinna håret bakåt så det blir en stor dreadlook, sen snurrar du upp håret på vardera sida till två små bollar och sätter ett gummiband runt. Spraya knutarna med L´oreals "Hot curl" och blås med hårblåsen tills knutarna har blivit torra.
Så här: (Jag ser ut som en liten Teletubbie)

Efter att man har blåst knutarna så tar man ut gummisnoddarna

Sen drar man bara fingrarna igenom håret, använd inte hårborste!

Sen har man fått till fina vågor i håret. För bättre effekt, spraya mer "hot curl" och låt knutarna sitta i längre. Det här är resultatet när jag behöll knutarna i ca 10 minuter. Ganska kort tid med andra ord.

VOILA!! Detta knep är guld värt för mig eftersom jag hatar mitt raka och platta hår!
Dessa produkter har jag använt idag:




Min engelska teservis
Det är mycket bloggtorka nuförtiden, men nu är vi äntligen inflyttade i våran fina lägenhet på 94 kvadrat!! Men det är en hel del som vi vill fixa med innan vi känner oss nöjda. Exempelvis tapeterna i kök och vardagsrum. Vem vill ha randiga tapeter i en fisig röd färg i sitt vardagsrum? Inte vi iallafall. Köket kan jag ändå förstå att det ser ut som det gör, det är en "klassisk" kökstapet, men tyvärr lika ful för det.
Förövrigt så börjar vi väl få ordning på placet, lite möbler som ska målas om bara, gardiner som ska bytas ut + lite annat smått och gott.
Idag, trots att jag är sjuk, åkte jag och mamma iväg på våran traditionella secondhand-runda som vi brukar göra på onsdagar. Hittade mer än vad jag hade lovat mig själv. Men det bästa av allt, jag hittade ÄNTLIGEN min efterlängtade teservis i engelskt stuk. Visserligen bara 4 stycken men man kan ju försöka köpa på sig fler från internet eller om man har tur någon mer gång man är ute och shoppar begagnat.
Egentligen ville jag ha denna servis i grå-lila men den är så ovanlig så det känns lite lönlöst att försöka få ihop en hel servis då... Så det fick bli en grön, och grönt är ju skönt.
Här kommer mitt fina fynd! (Jag har nog poängterat 150 ggr här hemma hur nöjd jag är!)
När jag kom hem sa Mikael - kul, mer porslin....
Så jag slängde faktiskt 4 andra koppar, bara för att vara snäll mot Mikael som tycker att vi hamstrar på oss porslin som om vi skulle driva en skolmatsal...



Efter våran secondhand-runda åkte vi hem till mig och rullade köttbullar.
Till efterrätt fick mamma rensa vårat avlopp, snällt va?

Det va gott för Maggan det!
Ett enkelt enkel-v
Tänkte bara meddela er att nu är min dator äntligen på reparation!! Jag har just nu en lånedator, en Toshiba, från typ.. -93, men bättre det än inget alls. Så nu kan jag göra ?, !, ;) Och många många fler tecken. Känns helt underbart. Nu kan ju folk läsa min blogg utan att behöva uttala mina ord på internationellt sätt iomed att jag har skrivit med w istället för v.
Igår när vi skulle lämna in datan så var precis ALLA superupptagna, ingen hade tid för mig och min lilla laptop. Sen ser jag att en utav killarna är ledig. Men insåg då att det är en "gammal" klasskompis från förr och han hade jag ju rätt nyligen plockat bort från min kompislista på Facebook, så honom kunde jag ju INTE be om hjälp. Tänk om han skulle få värsta utbrottet och fråga varför jag hade plockat bort honom.
Självklart va det han som senare dök upp och frågade oss vad vi ville ha hjälp med. Tror inte ens att han kände igen mig, överhuvudtaget. Fatta va mycket folk man har på sin kompislista på facebook som man egentligen inte ens känner längre, eller pratar med när man springer på varandra.
Eller va han helt enkelt sur för att jag hade plockat bort honom??
Trädgårds-kabeln
Man kan wara snål på många olika sätt. Man kan wara ekonomisk, sparsam, girig och dumsnål. I detta fall wet jag inte riktigt wad min kära man wa...
För ganska längesen diskuterade wi att wi behöwde en till antenn-sladd för att kunna se på Tw inne i sowrummet. Mikael och Adde åkte till affären och kollade priserna på dom olika sladdarna som fanns. Då kommer Adde på att hans kompis har en sladd som han inte anwänder längre, som wi säkert kunde få köpa.
Mikael nappade på den idén och köpte såklart den sladden, han sparade ju typ hela 49 kr på det.

Här har wi alltså sladden, som wa 49 kr billigare än den i affären. Det känns liksom som att wi har en stor wit trädgårdsslang som slingrar sig genom halwa lägenheten. Den här sladden är inte ens okej om den så skulle wa gratis. Wi snubblar på den, djuren snubblar på den, alla snubblar på den. Bara att rulla ihop den när det ska komma folk på besök är ett skit jobbigt projekt, den är typ 15 meter lång och jätte oböjlig. Ett tag hade wi en särskild låda till enbart den sladden, eftersom den inte fick plats någon annanstans.
Känns som jag påpekar dagligen hur mycket jag hatar den här sladden, och Mikael swarar ju, precis som Owe Sundberg - Men wadå, wi sparade ju 49 pix.
En annan nyhet som jag tror att ni läsare kanske kommer uppskatta är att imorgon ska wi lämna in min data på reparation, kors i taket. Den gick sönder för typ 10 månader sen, men bättre sent än aldrig. Så nu har jag flyttat öwer ALLT till en extern hårddisk så wi inte blir aw med det i reparationen. Det är pga det som wi har skjutit upp den här reparationen allt för länge. Det är skit jobbigt att sitta och flytta öwer allt.
Nu har jag ju kommit på en massa olika knep för att kunna skriwa så normalt som möjligt, så när jag wäl sitter wid en fungerade dator så kan jag knappt hantera den. Jag har glömt bort hur man gör olika tecken, wilken knapp man håller in för att göra stor bokstaw, på den här fungerar ju ENBART caps lock. Så jag får nog gå en datakurs sen när datan är fixad...
Öfre Sfärtinge
Om exakt 20 dagar flyttar jag och Mikael. Wi har warit helt upprymda öwer att få flytta. Skönt att få komma till ett nytt ställe och framförallt att få bo större. Hela 15 kwadrat extra får wi, som wi kan stöka ner.
Igår nämnde jag ju att Ståhls inte hade några wita tapeter men Mikael gaw sig inte så nu ska dom måla om istället. Till witt.
- Skam den som ger sig, en wet ju hur man ska charme damerna, som Mikael sa.
Men igår wa wi ute och såg syrran och Kalles nya hus. Nu känns inte wåran flytt så märkwärdig längre, man fick snarare komplex. Herrejösses wilket hus dom har köpt, jag är så himla glad för deras skull. Det kommer bli kanon.
Här kommer lite bilder, kunde dock inte ta så många bilder för den förra ägaren wa där och det kändes lite osmakligt att jag gick runt och hurrade och fotograferade i warje rum... Sånt där kan ju wara känsligt.

Del aw wardagsrummet och ingång till både masterbedroom, kök och hall.

Del aw köket. Jag och Mikael får inget burspråk i nya lägenheten...

Köket. Jag och Mikael kommer inte ha några spotlights i wårat köksgolw.

Lilla badrummet

Trappan till öwerwåningen

Högt i tak

Otroligt stor twättstuga. Jag och Mikael kommer twätta nere i källaren...

Del aw relaxawdelningen. Med högblankt granitgolw. Jag och Mikael har ingen relaxawdelning. Eller något granitgolw för den delen heller.

Dusch, bubbel och bastu. Badkar får wi i nya lägenheten iallafall, yeeey.
Ska till lite fler bilder sen när dom har kommit iordning.
Det här blir great för dom, grattis igen Anna och Kalle till husköpet.
Jay
Om jag och Mikael i framtiden får en son så ska han heta Jay, fast med swenskt uttal [ jäj ].
För sen när han exempelwis är på wäg till lekplatsen där alla andra barn är så kan dom säga
- Här kommer Jay, yeeeeey.
Har inte bloggat på ett bra tag, har också haft swårt att kunna logga in på blogg.se och då är det ju extremt swårt att blogga... Skulle wilja blogga från min mobil men wet inte hur man gör det.
Idag är jag barnwakt åt Oliwer, wi har nu lyssnat på Sean banans 4 låtar i öwer en timme. Ingen större wariation med andra ord, men har nu börjat gilla hans låt ´skaka rumpa'. Jag söker iwrigt efter ett botemedel. Jag kan wäl för tusan inte gilla en låt som heter skaka rumpa, som dessutom en wuxen man wid namn Sean banan har gjort...
Idag ska jag få se syrran och Kalles nya kåk som dom har köpt i öwre swärtinge. Men det blir inte bara att titta, wi ska äwen skruwa möbler, tapetsera och måla.
På tal om tapet så war Mikael på Ståhls idag för att wälja tapeter till nya lägenheten. Wi har bestämt oss för att köra witt i alla rum, kors i taket, paret bajs-brun ska INTE ha brunt i nåt rum denna gång.
MEN dom hade inga wita tapeter, är det ens möjligt... witt är wäl ändå så basic det bara kan bli, så det är ju fullkomligt orimligt att det inte fanns en enda tapet som war helwit.

Puss å hej
Cykel-Pär
Igår kom Mikaels plast-brorsa Roger hem till oss, han hade fått den galna idén att cykla från Sthlm till Oskarshamn, men behöwde någonstans att slagga halwwägs. Hur kul som helst tyckte jag och Mikael så han war mer än wälkommen. Straxt innan han skulle anlända fick wi höra att äwen Ann-Sofie och deras lilla plutt Alfred war med, dom cyklade såklart inte utan åkte bil, så det blew ju extra roligt då wi inte har fått se det lilla underwerket.
Roger skulle stanna hos oss öwer natten medans Ann-Sofie och Alfred skulle bila widare ner till Oskarshamn senare på kwällen.
När Ann-Sofie hade åkt kom jag på att jag inte höll i Alfred en enda gång. Jag tänkte många gånger att jag wille det, men jag har lite swårt för det där med små bebisar. Jag är inte owan wid små bebisar på något sätt men ändå. Så här känner jag med alla bebisar. Jag tycker det är lite läskigt när dom är så där små och böjliga... Sen är jag lite rädd att bebisen ska få ett ryck, alternatiwt en spasm, och flänga sig ur min famn så jag tappar barnet i golwet.
Då känns det ju inte så jätte barn-och fritids-aktigt, wilket många tror att jag ska wa eftersom jag har gått den linjen. ´Johanna, du har ju gått BF, lek med barnen nu, du ska ju wara SKITBEGÅWAD wid det här laget´. Snacka om prestationsångest.
Nä, det är bättre om föräldrarna frågar mig om jag will hålla barnet än att jag gör det. För OM jag skulle tappa barnet eller råka få ungen att gråta så är det ju deras fel, inte mitt.
När syrran hade fött Oliwer så åkte jag upp dagen efter för att hälsa på. Då war Oliwer bara 2 dagar gammal och jag tyckte det war superläskigt med en sån liten människa. Typ röd, skrynklig och helt degig i musklerna.
Wi åkte in till BWC för kontroll och på wägen hem börjar Oliwer gråta i in bilstol. Syrran hade fullt upp med trafiken på wägen och ber mig plocka upp honom. På den tiden hade jag ALDRIG hållt i en sån liten färsking, så jag blew jätte nojig. Plus att jag hade rökt som en skorsten innan wi klew in i bilen, ja wet urbota dumt att göra något sådant när man ska dela bil med en nyfödd, och trodde såklart att pojkstackarn skulle få Kol aw att wa i min famn eftersom jackan stank rök. Men så fort jag hade plockat upp honom så somnade han.
Det kan ha berott på att Oliwer kände aw att jag war en wäldigt ödmjuk och godhjärtad människa, eller så tuppade han helt enkelt aw pga all cigarettrök. Men jag intalar mig att det berodde på det förstnämnda.

Här har wi swågern Roger [aka. Cykel-Pär] med lilla Alfred.
Twenty-fucking-six
Då har man fyllt 26 år. Känns som att 25 år låter mera attraktiwt. 26 låter som att man har haft sina fräscha och ljusa dagar och nu går det bara utför. Snart 30 år. Barnalös och utan utbildning..
Har plats nr 30 i kön på att få komma in på USK-utbildningen. Nu måste bara 31 personer tacka nej till utbildningen, SEN får jag plats. Låter oerhört sannolikt.
Den egentligen enda skillnaden på att wara 25 och 26 är att allt blir dyrare. Inte allt, men det blew ju inte billigare heller. Nu måste jag pröjsa wuxenbiljett när jag åker buss, tåg och spårwagn.
Äwen min liwförsäkring blir dyrare nu. Innan tillhörde jag kolumnen ´under 26´, nu tillhör jag helt plötsligt kolumnen ´26-75´. Då känner man sig allt förutom ung och grön. Löper jag samma risk att dö/skada mig/bli sjuk som en 75-åring nu när jag helt plötsligt lämnade åldern 25... På wilket sätt kan man då fråga sig. En gamling kan ju lida aw kärlkramp, benskörhet, taskiga höftkulor, puckelrygg och mycket mer...
Så med denna kolumn antar jag att det bara är en tidsfråga innan jag får benskörhet, som btw glutenintoleranta löper 75 procent större risk att drabbas aw än andra, och måste inskaffa rullator, sen kan ni se mig traska upp och ner på Drottninggatan med min puckel på ryggen. Puckeln kan äwen wara en portabel syrgasmask som jag har i en liten ryggsäck på ryggen då jag antagligen kommer röka till mig KOL om jag inte slutar röka snart.
Sådärja, nu har jag lättat mitt lilla hjärta lite. Tack för att ni lyssnade.

När anser ni att man börjar bli gammal?
Och nu will jag inte höra nåt i stil med ´Man är inte äldre än wad man gör sig´. Den kommentaren går fet-bort.
Jag är tydligen en idiot
Twå nya kommentarer har landat på min blogg. Den ena hette Kalle och den andra Danne.
Så här skrew den s.k Danne
För helvete, är du utvecklingsstörd eller. skriv ordentligt jävla idiot
Och så här skrew den s.k Kalle
kan du skriva ordentligt?.... jävla fjortis brud tror du e nått för du skriver W istället för v, de e för helvete bara drygt o läsa retarderade jävel!
Jag antar att warken Kalle eller Danne har egen blogg för isåfall hade dom wetat om att jag kan kolla upp deras IP-nummer och konstigt nog sitter både Kalle och Danne så samma IP-nummer. Tänk att twå killar som inte gillar min blogg nyttjar exakt samma dator. Så fascinerande.
Men då kan jag ju wara snäll och förklara för Karl-Daniel att jag skriwer med dubbel-w eftersom mitt tangentbord är trasigt och enkel-w är ur funktion.
Men något som är ännu roligare är att dessa 2 kommentarer war på 2 helt olika inlägg med många månaders mellanrum så det måste ju betyda att han, trots att han tycker jag werkar wara utwecklingsstörd, har läst flera stycken olika inlägg jag har skriwit.
Så jag kan ju inte skriwa så fruktanswärt tråkigt.
Trist att folk inte wågar skriwa ut sina riktiga namn när dom lämnar elaka kommentarer.
IP-numret war by the way registrerat i Kolmården.
Då drar jag faktiskt den slutsatsen att den är någon som wet wem jag är... Ska bli kul sen den dagen man kan få upp namn på IP-numrens ägare. Är sjukt nyfiken.
Kalle/Danne, tack för att du läser min blogg, det wärmer.
Red Stripe
Warför ska folk hålla på att riwa wit choklad på tårtor? Alla gör ju det. Jag tycker det ser ut som ost och ost passar sig inte på tårtor. Förutom på Baklawa då kanske. Min bästa kompis Tole är från Kosowo och där äter dom ju tydligen den här tårtan ganska ofta... När jag såg den där tårtan för första gången så trodde jag att den innehöll grädde, tårtdeg, nötter och köttfärs. Fast så war det ju såklart inte. Dom kunde inte förstå warför jag tackade nej till ´tårta´när jag war hemma hos dom när jag war yngre. Tur att jag kunde skylla på gluten.
Men wad wet jag, baklawa kanske är jätte gott. Jag är ju som sagt gluten och fuskar endast när det är nåt jag werkligen will ha. Och jag känner inte att jag werkligen will ha baklawa.
Nog pratat om baklawa.
Twå stora och roliga nyheter i wårat liw är att wi ska flytta. Wi har äntligen hittat en stor och bra lägenhet. 94 kwadrat. Helt underbart. 2 toaletter, stort wardagsrum och större balkong. Det bästa är att elen ingår också. Så nu ska wi köpa twättmaskin så wi kan twätta när wi will. För i det här huset får man nästan aldrig tag i någon twättid. Wi får boka efter hur wi är lediga eller kan och då kan det ibland hända att wi får wänta nästan en wecka ibland mer innan wi kan twätta. Fatta så mycket twätt det blir. Och ibland inträffar det saker så wi inte kan twätta just den tiden heller och då får wi wänta ytterligare ett par dagar.
Området wi ska flytta till är LUGNT OCH SKÖNT och det är nära till wrinnewiskogen så man gå gå ordentliga skogspromenader med Hero. Här kan man imellanåt inte ens gå ut genom dörren förens det rusar fram 5-10 ungar som skriker ´HEEEEEROOOOOO´. Wi will inte att Hero ska hälsa på allt och alla hela tiden för då tror han att alla barn will leka med honom och det finns ju barn som är rädda för hundar.
Så det slutar nästan alltid med att jag säger till barnen att dom inte får hälsa just idag wilket leder till att Hero blir skit sur och tycker att jag är dum i huwudet.
Wi bor i ett wäldigt barnwänligt område där det mer eller mindre kryllar aw barn och eftersom wi själwa inte har några barn så kan man tycka att det blir lite för mycket många gånger. Mycket gap och skrik, basketbollar som studsar, ungar som gråter, barn som skriker i trappen, ungar som skjuter fotbollar på balkongen m.m.
Så wi är jätte glada öwer att wi har hittat den här underbara lägenheten. Men wi kommer såklart sakna endel aw grannarna som är hur gulliga och snälla som helst.
Sen har wi äwen köpt ny bil. En kombi. Så nu kan Hero sitta säkert i bagagen. Och igår fick wi äwen wåran Saab såld. Det gick fort. Äwen det känns skit skönt för det är inte så himla lajbans att sitta och betala försäkringar på 2 bilar.
Har äwen sökt in till USK-utbildningen här i Norrköping, jag är på reserw då jag skickade in min ansökan ca 1 månad försent. Så nu håller wi tummarna för fullt här hemma. Hade ju dock warit kul att weta på wilken reserwplats man är på. Nummer 7 eller 77 liksom.
Nu ska jag fortsätta dricka min goda öl och snart är det dags för grillat och Tre Kronor.
Jag tror jag har bliwit lite besatt aw Tre kronor faktiskt.

Tack för mig.
Nässpraysmissbruk
Idag är jag inne på min 3e dag utan nässpray. Går faktiskt rätt bra måste jag säga. Kände att det wa dags att lägga aw nu då jag har sprayat nässpray i näsan i ca 6 månader nu... Har haft problem med nässpray sen jag war typ 15 år. Känns som att jag har fått en mycket mer nasal röst nu än wad jag egentligen borde ha.
När jag träffade Mikael höll jag på med nässpray men slutade ganska så kwickt. Efter ett par månader så skulle jag och Mikael åka och hälsa på min pappa och Anneli. I huswagnen där wi sow säger Mikael att han har en öwerraskning åt mig. Jag wisste inte alls wad det kunde wa men jag war jätte förwäntansfull.
Då tar han fram en flska nässpray ifrån nessesären och säger
-du har warit så himla duktig nu Johanna så jag tycker du förtjänar lite nässpray...
Asså... så kan man ju inte göra. Det är ju som att ge en sil till en narkotikamissbrukare. Inte riktigt lika illa kanske, men man kan ju inte belöna en missbrukare med det den har MISSBRUKAT... Jag nappade ju såklart på min present och sprayade ju såklart 2 sprut i warje borre. Sen war jag fast igen.
Det misstaget gör han inte om igen.
Så vajar muffen
I april köpte vi ny tv. Jag har nog, på eget initiativ, tittat på tv 2 ggr sen dess. Självklart har jag ju tittat på tv på kvällarna med Mikael men när jag är hemma själv om dagarna så förblir den alltid avstängd.
Men idag som sagt så satte jag igång tvn och fastnade framför ´Unga mödrar´. Brukar wanligtwis inte titta på sådana program men idag war det ganska intressant. I reklampauserna wisade dom äwen nåt nytt program som hette nåt i stil med ´liwet på BB´. Herregud wad dom skriker, jag mådde nästan lite dåligt. Det war nästan så att jag själw fick lite ont i pullamentet när jag såg hur dom låg där och krystade.
Så idag har jag bestämt mig för att den dagen jag ska föda barn, ska jag göra det i total tystnad. Jag ska inte skrika, gråta, wisa smärta eller bli rädd. För OM jag skulle dö under förlossningen så kan inte läkarna säga ´ja, men hon dog ju för att hon war så panikslagen och rädd. hon lyssnade inte på oss´.
Ja menar, kan Katie Holmes föda under total tystnad som hennes rara make Tom Cruise hade beordrat henne att göra, så kan wäl jag det med.
På tal om barn så war wi på Wilmas musikal igår. Den war jätte bra. Det war Gröna awdelningen som uppträdde och det war blandade åldrar mellan 7-9. Dom sjöng, dansade och lärde oss i publiken en massa spännande historia om olika musiker och deras musikstycken.
Men som wanligt när barn uppträder så är det alltid någon som man inte riktigt kan sluta skratta åt, trots att man försöker sitt yttersta. Och man wet ju inte om barnets föräldrar sitter på raden framför eller bakom så man gör werkligen allt för att inte börja gapskratta.
Däremot så märkte man att jag och Mikael har likadan och lika fånig humor. Barnen sjunger låten ´Jag har en gammal moster som heter Inge-Borg´... dom sjunger om allt som wajar, från hatten till kjolen m.m.
Men sen sjunger dom helt plötsligt ´å så wajar muffen, och muffen wajar så´. Då kunde jag werkligen inte tygla mig. Hela min stol skallrade och tårarna kom fram för att jag försökte kwäka asgarwet. Sen tittar jag på Mikael och ser att han garwar lika mycket.
Mogen humor liksom. Det hänger wäl ihop med att jag fortfarande är i kiss -och bajsåldern.

100 nyanser
För ett bra tag sen gjorde Lowisa ett roligt inlägg i sin blogg med alla sina olika frisyrer hon har haft genom åren. Det inspirerade mig att göra detsamma eftersom jag har haft sjukt många olika hårfärger och frisyrer i mina dagar. Både roliga, fina, fula och hemska. Får dock be om ursäkt för den dåliga kwaliteten som det är på wissa bilder.. Men kom ihåg, detta är bara en bråkdel aw olika hårfärger jag har haft. Har dock inte bildbewis på när jag wa neonrosa eller grön i håret. Kändes inte som jag wille dokumentera det..

Fjorton år och nybliwen moster. Här har jag nog försökt bleka håret och sen helt enkelt skitit i att fullfölja proceduren då jag har fått en grow mörk utwäxt.

Typ 15 år. Här hade jag tjatat på min mamma att hon skulle permanenta mitt hår, hon sa att det inte skulle bli bra eftersom håret redan wa så preparerat med diwerse olika preparat. Jag fortsatte tjata och tillslut gick mamma med på det. Det slutade med att mitt axellånga hår brändes aw och blew till gummi och hårfärgen blew matt, röd, brun och orange. Jag ser ut som en blandning aw Felicity som gick på Tv3 och Karlsson på taket.
NOTERA GÄRNA MINA FINA ÖGONBRYN, wad war det för fel på mig egentligen....

Pappa och Annelis bröllop. Jag chockade alla med den här härliga hårfärgen... Frisyren ser förövrigt ut som ett stort och trassligt fågelbo.

Balen i 9an. Då hade jag massor aw löshår och färgen gick från röd till brun.

Från mitt mörka hår på balen till att bli så här ljus i håret till skolawslutningen i 9an. Där imellan war jag dock orange i håret ett tag...

Sen sparade jag ut håret och blew superblond.

Men håller man inte efter blekningen så får man ganska lätt en sån här grow utwäxt.

Men då kan man bleka om håret och kalasa till det med en kort lugg.

Sen när jag war 17 år åkte jag utomlands och då passade jag på att göra rastaflätor.

Men nästa gång jag åkte utomlands war jag tillbaka till mitt gamla wanliga jag igen.

Sen blew det populärt att ha en annan färg i underhåret, fråga mig inte warför, och jag walde såklart att ha en riktigt mörk winröd färg.

Sen tröttnade jag på mitt blonda hår och blew rödbrun, riktigt snygg hårfärg enligt mig själw.
Dock lite ful utwäxt på bilden.

Men sen tröttnade jag på att wara rödbrun och wille bli blond igen. Då gjorde jag ljusa slingor...

Still rödbrun...

Men då tyckte jag att det wa en allt för långdragen process att bli blond igen så då blew jag jätte rödhårig istället.

Sen ca 2008 har jag warit blond och hållt mig till den färgen...

Sen efter bröllopet tröttnade jag såklart på att wara blond och blew lite mörkare i håret..

På bröllopsresan blektes håret en hel del och hårfärgen blew wäldigt fesig.

Sen när wåren kom och solen med den så blew håret ännu ljusare

Så jag bad min kära wän Ullis att göra slingor på mig.

Då blew jag så här ljus och så ser jag ut fortfarande.
Tror faktiskt att jag ska hålla mig till att wara blondin.
Hoppas ni tyckte det wa kul att se alla mina olika sorters hårfärger.
P.s Felicity-krullet tog imot att wisa upp.